dc.contributor.author | Eklund, Ana Zorrilla | swe |
dc.date.accessioned | 2007-05-08T13:19:27Z | |
dc.date.available | 2007-05-08T13:19:27Z | |
dc.date.issued | 2007 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/3927 | |
dc.description.abstract | Sammanfattning
I styrdokumenten för gymnasieskolan betonas betydelsen av kommunikationen och att utbildningen leder till
bättre språkkunskaper. Läroboken i spanska Caminando de Nuevo 1 som undersöks i det här arbetet och som
används i många skolor i spanskundervisning uppfyller inte de kraven. Enligt en rapport av Skolverket1 framgår
det tydligt att läromedlet är mycket styrande på innehållet i undervisningen. Den positiva lärandesituationen
enligt samma rapport talar för en undervisning där läroboken inte får den centrala rollen: "Undervisningen utgår
ofta från texter och dialoger som eleverna själva producerar [...]." En annan granskning av Skolverket visar att
många läroböcker är "onyanserade och stereotypa".3 Samtidigt säger erfarenheten att många lärare samt elever
känner sig tryggare med en lärobok. Beatrice Arwidsson, lärare i engelska tror att "tidsbrist och osäkerhet [...] är
några anledningar till att lärare inte vågar släppa läroboken".4 Tryggheten som många lärare upplever tack vore
läroboken är kanske falsk.
Vid det här läget är mitt syfte att undersöka i vilken utsträckning läroboken Caminando de Nuevo 1 anpassar sig
efter elevernas och lärarnas förväntningar. Min population består av elever och lärare från Folkuniversitetet. Jag
utgår jag ifrån följande antagande: Fortsättningsgrupperna kommer att ställa sig mer kritiska till boken än
nybörjargrupperna. Metoden jag använder mig av består av två lika delar: 1) en enkätundersökning riktad till
nybörjar- och fortsättningsgrupper i spanska; ) en intervjuundersökning riktad till fem lärare i spanska.
Diskussionen kring den här lärobokens lämplighet är relevant och betydelsefull för läraryrke av följande
anledningar: 1) Caminando de Nuevo 1är en lärobok som användes i många skolor i Sverige; ) med tanke på
hur mycket läroboken i många fall styr undervisningen borde alla lärare ifrågasätta dess lämplighet; 3) samtidigt
öppnas diskussionen om en undervisning utan lärobok som har växt sig starkare på senaste tiden.
1
Skolverkets rapport nr 95 (001), s.30.
Skolverkets rapport nr 95 (001), s 33.
3
Enligt Lärarnas tidning nummer 1 8-1 december årgång 17
4
Lärarnas tidning nummer 1 8-1 december årgång 17 | swe |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.title | Läroboken, fiende eller medarbetare? | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | C | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Sociology | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |