Från hjärta till huvud. En kvalitativ studie om vad elever på det estetiska programmet upplever att de lär sig av teaterundervisningen

Abstract

Studiens syfte var att undersöka vad teatereleverna i det estetiska programmets årskurs tre tycker de lär sig av teaterundervisningen. Jag har valt att lägga fokus på de personlighetsutvecklande effekterna av undervisningen. Svaren från respondenterna har jag för det första relaterat de till de mål som är preciserade i gymnasieskolans styrdokument, och för det andra jämfört med de olika teater- och dramapedagogiska metoder som respondenterna har mottagit undervisning i.

Som metod har jag valt en kvalitativ intervjustudie med fyra tredjeårselever från det estetiska teaterprogrammet. Studien genomfördes på respondenternas gymnasium. Alla intervjuer har genomförts med utgångspunkt i 19 frågor. Dessa frågor har utgjort grunden för en mera djupgående diskussion där respondenterna fritt kunnat utveckla dramatematiken i allmänhet.

Mitt resultat visar att eleverna upplevde att deras teater- och dramaundervisning hade haft stort inflytande på deras personliga utveckling. Den hade påverkat respondenternas kommunikation, och de tyckte att de hade fått en djupare förståelse av sig själv och andra. Denna effekt var särskilt uttalad hos de manliga respondenterna. Denna generella utveckling ser jag som ett resultat av de olika drama- och teaterövningar där eleverna till exempel uppmanas att använda egna privata minnen. Genom att aktivt arbeta med dessa egna minnen och känslor, integreras kunskapen på ett djupare plan och blir en del av elevens personlighet. Som ett exempel på en teaterpedagog som använder denna teknik kan nämnas Konstantin Stanislavskij. Inom dramapedagogiken finns detta synsätt också representerat i det så kallade personlighetsutvecklande perspektivet (Stensudd 000). Inom detta perspektiv används drama som ett terapeutiskt verktyg för att undersöka relationer mellan individen och gruppen. Samtliga respondenter var överens om att teaterundervisningen hade givit dom kvalifikationer som kan användas i både vardagen och ett eventuellt teaterrelaterat yrke. Denna personliga utvecklingseffekt stämmer väl överens med styrdokumentens ambitioner som finns preciserade i skolverkets författningssamling, SKOLFS. 1999:1. (www3.skolverket.se; c)

Det är stor vikt för både lärare och elever att förstå denna specifika drama- och teaterkunskap för bättre att kunna utveckla undervisningen i framtiden. Det är förvisso en begränsad andel av de estetiska teatereleverna som kommer att arbeta som professionella skådespelare, men genom att kartlägga utbildningens personlighetsutvecklande effekter synliggör vi den dolda kunskap som på generellt plan förbereder eleverna för ett liv som fungerande och aktiva samhällsmedborgare.