Adekvans eller acceptans. Översättning av högprestigelitteratur utifrån polysystemteori

Abstract

Denna uppsats behandlar hur en måltexts tänkta position inom målkulturens litterära polysystem påverkar hur källtexten översätts. Enligt Lindqvist (2002) översätts högprestigelitteratur med en mer adekvansinriktad, källtexttrogen, översättningsstrategi än lågprestigelitteratur, som snarare översätts med en acceptansinriktad, målkultursanpassad, översättningsstrategi. Högprestigelitteratur är den litteratur som det s.k. bildade kretsloppet anser har ett högre kvalitativt värde och definitionen bygger på utomspråkliga faktorer. Uppsatsens syfte är, med utgångspunkt ur ett eget översättningsarbete, att undersöka i vilken grad det stämmer att högprestigelitteratur snarare översatts med en adekvansinriktad översättningsstrategi. Uppsatsens material består av en egen översättning av den inte tidigare översatta novellen La Seine, skriven av Patrick Modiano (1981). För att göra mängden data hanterbar är omfånget avgränsat till de totalt 56 egennamn som förekommer i novellen. Egennamn, och då främst de geografiska, spelar en viktig roll i av Modianos författarskap och de är därmed en stilmarkör som bör bevaras i så hög grad som möjligt utifrån positionen i det svenska litterära systemet. Resultatet styrker Lindqvists slutsats då en övervägande majoritet, 40 fall av 56 egennamn, är översatta med en adekvansinriktad översättningsstrategi. Uppsatsens resultat skulle kunna ha påverkats av att jag som översättare var medveten om den teoretiska bakgrunden innan jag påbörjade uppsatsen, men genom att inte välja ut vilket problemområde som skulle kommenteras och analyseras anser jag att denna risk har undvikits.