Finns det samband mellan nedskrivning av goodwill och VD-byte? –En jämförande studie mellan industri- och finansbranschen i fyra nordiska länder

Abstract

Bakgrund och problem: Goodwill är en tillgångspost som i många företags balansräkningar har vuxit mycket sedan införandet av IFRS år 2005. Istället för regelbunden avskrivning ska det istället ske en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Detta ger mer friheter åt företagsledningar att avgöra om nedskrivning ska ske än vad som tidigare var fallet. Denna möjlighet att manipulera redovisningen för företagets eller ledningens intresse skildras inom teorin earnings management. I denna teori finns en metod som kallas för big bath accounting. Den innebär att en nytillträdd VD genomför ett redovisningsmässigt stålbad som kan innefatta senareläggning av intäkter eller tidigareläggning av kostnader. Motivet är att den nya Vd:n kan hänvisa det undermåliga resultatet till tidigare VD och ledning för att senare åtnjuta bättre förutsättningar att skapa goda resultat för företaget. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om nedskrivningarna var högre under året då den nya Vd:n tillträdde jämfört med året innan och året efter. Uppsatsen omfattar alla industri- och finansbolag som har bytt VD under perioden 2009-2014 i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Avgränsningar: För de bolag som bytte VD 2009 och 2014 så kunde ingen undersökning göras för året innan respektive året efter, vilket berodde på att 2008 inte ingick i de undersökta åren på grund av finanskrisen och att år 2015 pågick i skrivandets stund. Metod: Genom en kvantitativ metod granskades och samlades sekundärdata från databasen Datastream. De ihopsamlade datan utgjordes av nedskrivning av goodwill och totala tillgångar där det förra dividerades med det senare för 222 räkenskapsår. Det gjordes statistiska Mann Whitney U-tester för hela och delar av populationerna för att testa om hypoteserna stämde. Hypoteserna påstod att nedskrivningen som andel av totalt kapital var högre under året för VD-byte än året innan och efter. Resultat och slutsatser: För industrin förkastades nollhypotesen. För hela populationen och för resterande underpopulationer var sambandet inte tillräckligt signifikant för att förkasta nollhypotesen. Generellt framkom att det fortfarande är ovanligt att skriva ned goodwill trots att det var de två branscherna som historiskt skrivit ned mest som undersöktes. Nedskrivning var vanligast i Sverige och i industrin. Det var betydligt vanligare att bolag på large cap än mid cap skrev ned. Förslag till framtida forskning: Det vore intressant att göra en liknande studie som granskar alla industribolag i Norden och även deras resultat under en konjunkturcykel. Då skulle man även kunna inkludera bolag som inte gjort VD-byte och försöka avgöra om big bath accounting eller income smoothing är mest förekommande. En annan stor utmaning är att ta reda på orsakerna till varför nedskrivning fortfarande är sällsynt på de nordiska marknaderna.