Nedskrivning av materiella tillgångar –En kvantitativ studie om samband mellan finansiell stabilitet och nedskrivningar

Abstract

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas då tillgångens verkliga värde understiger det redovisade värdet. En viktig fråga är därför hur värdet på tillgångar ska beräknas och hur prövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras där rådande redovisningsstandarder kräver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göra redovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan påverka storleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl de samband mellan soliditet och nedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gällande nedskrivningar av materiella tillgångar (fartyg) och tillämpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas på en mer övergripande nivå oberoende av bransch till skillnad från Petterssons avhandling som undersöker ett urval av europeiska rederier. Vidare syftar studien till att studera skillnader i praktisk redovisning mellan regelverken IFRS och US GAAP. Avgränsningar: Data är baserad på samtliga noterade bolag inom EU, där IFRS är tvingande, samt samtliga noterade bolag på huvudbörslistorna i USA. Studien sträcker sig över tidsperioden 2005-2013 vilket är samtliga tillgängliga år sedan IFRS infördes i EU. På grund av omfattningen av studien har författarna bortsett från att tillämpningen av IFRS i praktiken kan skilja sig mellan länder inom EU. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ studie baserad på data från Thomson Reuters Datastream. De statistiska regressionsanalyser som gjorts är probittest och linjär regressionsanalys. Resultat och slutsatser: Denna studie har funnit statistiskt signifikant stöd för en positiv koppling mellan både hög och låg soliditet och storleken på nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar inom IFRS, vilket bekräftar Petterssons (2014) slutsatser i forskningen om europeiska rederier. Sambandet var dock inte positivt för bolag som tillämpar US GAAP, vilket vi sökt att förklara utifrån tidigare forskning och skillnader i redovisningsstandarder. Vidare visade resultaten skillnader mellan IFRS och US GAAP vad gäller kopplingen mellan soliditet och förekomsten av nedskrivningar. Förslag till fortsatt forskning: Författarna föreslår att en komparativ studie mellan IFRS och US GAAP kan koncentreras till specifika branscher för att öka jämförbarheten. Vidare kan detta utvecklas genom att inkludera länder, för att särskilja effekter från skillnader i praktisk tillämpning. Intressant vore också om vidare forskning kunde beröra samma ämne men med andra definitioner för exempelvis soliditet och nedskrivning. Ett steg vidare i forskningen skulle också kunna vara att utveckla de statistiska testerna.