Svenska småbolagskonkurser –En konsekvensstudie av ett sänkt aktiekapitalkrav

Abstract

Bakgrund och problem: 1 april 2010 sänktes dåvarande kapitalkrav från SEK 100 000 till SEK 50 000 för att bland annat underlätta för företagare att nyttja bolagsformen. Flera remissinstanser argumenterade mot en sänkning och underströk betydelsen av att ytterligare forskning var nödvändig. Syfte: Att komplettera tidigare forskning med en konsekvensstudie av hur det sänkta kapital-kravet har påverkat konkurser i samtliga svenska mikroföretag som registrerats under 9 månader före och efter lagändringen. Avgränsningar: Studien beaktar endast företag som enligt EU definieras som mikroföretag. Vidare analyseras enbart företagens finansiella rapporter. Ingen hänsyn tas till företag som startar med ett aktiekapital överstigande SEK 200 000, då de inte anses påverkas av lagändringen. Metod: Dubbelsidig hypotesprövning, med både ett parametriskt och icke-parametriskt test, testar skillnader i aktiekapital mellan de företag som går i konkurs och de som fortlever. En multipel logistisk regressionsanalys testar om företag med ett aktiekapital om SEK 100 000 eller högre, har högre odds för att fortleva. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om konkurser i småbolag, samt tidigare diskussion om aktiekapitalet. Resultat och slutsatser: Företag med ett aktiekapital understigande SEK 100 000 har inte högre odds för att gå i konkurs. Dessutom startar konkursföretag med ett något högre aktiekapital än de som fortlever. Därmed kan sänkningen av kapitalkravet inte sägas leda till en högre andel konkurser. Förslag till fortsatt forskning: Hur det sänkta kapitalkravet har påverkat borgenärsskyddet och dess hinder mot ekonomisk brottslighet anses vara intressant. Då denna studie inte jämför hur kapitalkravet har påverkat företagen över tid, vore det av intresse att se hur dessa företag utvecklas. Företagen delas då förslagsvis in i de som startat med ett lägre respektive högre aktiekapital.