Leken och pedagogiken

Abstract

______________________________________________________________________

Syfte Det primära syftet med denna uppsats är att undersöka hur mycket tid personal på förskolan avsätter för att själva medverka i den fria leken. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka faktorer som bidrar till att personalen ofta prioriterar andra sysslor istället för att själva aktivt delta i barnens fria lekar?

Frågeställningar Hur värdesätter personalen leken som pedagogiskt redskap? Det vill säga, uppskattas barnens lekar generellt som ett verktyg för lärande och visar sig detta i så fall i det dagliga arbetet med pedagoger som deltar i den fria leken?

Vilka förutsättningar har personalen att själva delta i barnens fria lekar? Beror ett eventuellt bristande deltagande på dem själva eller finns det andra faktorer som gör att pedagogernas deltagande i den fria leken bortprioriteras?

Metod Jag har valt en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Studien genomfördes på fyra förskolor i Göteborg och Lerum. Enkäterna besvarades av 49 pedagoger på förskolorna.

Resultat Pedagogerna visar överlag ett högt förtroende för leken som pedagogiskt verktyg. Majoriteten anser att leken i mycket hög grad skapar möjlighet för lärande. Lekens betydelse för lärande diskuteras även relativt ofta bland personalgrupperna. En stor del av tiden under veckan är avsatt för fri lek. Ungefär 6-10 timmar/vecka är det fri lek inomhus och ungefär samma timantal avsätts för fri lek utomhus. Det innebär att den fria leken upptar en stor del av barnens tid på förskolan. Samtidigt leker barnen utan pedagogers inblandning i hög omfattning. Närmare hälften av personalen är aktiva i barnens fria lekar mindre än en timme/vecka uppdelat på inomhus- och utomhuslekar. En majoritet av respondenterna skulle vilja vara mer aktiva i den fria leken men andra arbetsuppgifter gör att personalen inte hinner vara delaktiga i den omfattning som många önskar. Stora barngrupper är den största orsaken till tidsbrist för personalen. Andra faktorer som leder till tidsbrist är administrativa uppgifter, underbemanning, praktiska sysslor, omsorgssituationer, sjukskrivningar, kurser och möten. Det finns även egna föreställningar som gör att en del pedagoger inte är aktiva i barnens fria lekar. Några upplever det som problematiskt att ge sig in i den fria leken på barnens villkor medan en del andra anser att barnen måste få leka för sig själva.