Konfrontationsbenämning av substantiv och verb hos svensktalande vuxna utan anomi

Abstract

Konfrontationsbenämning används ofta inom logopedi vid diagnostisering av neurogena kommunikationsstörningar för att bedöma benämningsförmågan. De bedömningsinstrument för vuxna som finns idag i Sverige består enbart av bilder föreställande substantiv. Bildmaterialet som användes i föreliggande studie utgörs av delar av bedömningsinstrumentet An Object and Action Naming Battery och innehåller både substantiv och verb. Syftet med föreliggande studie var att jämföra ordens svårighetsgrad med utgångspunkt i en svensk populations benämningar samt undersöka huruvida olika variabler korrelerar med resultatet vid konfrontationsbenämning. De undersökta variablerna var utbildning, ålder, visuell komplexitet, ålder för tillägnande, ordlängd, kön och förekomstfrekvens i tal och skrift. Data från sammanlagt 157 svensktalande vuxna mellan 19 och 92 år analyserades. De starkaste korrelationerna hittades mellan resultat vid konfrontationsbenämning och ålder samt utbildningsgrad. En av studiens slutsatser, utifrån ordens svårighetsgrad, var att bedömningsmaterialets ord kan förväntas ingå i den svensktalande vuxna populationens vokabulär.