Skolmåltiden eller restaurangmat? En studie som undersöker vad som lockar gymnasieelever till att äta på andra ställen än skolrestaurangen

Abstract

Gymnasieelever väljer i viss utsträckning att inte äta den lunch som serveras i skolrestaurangen, för att få gymnasieelever att äta i skolrestaurangen i större utsträckning är det viktigt att utgå ifrån gymnasieelevers perspektiv i utvecklingsarbete av skolmåltiden. Syftet med studien var att utforska vilka aspekter som är av betydelse då gymnasieelever i Malmö väljer att äta lunch på andra ställen än i skolrestaurangen, med utgångspunkt i Five Aspects Meal Model (FAMM). För att utforska detta genomfördes tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 13 gymnasieelever från olika skolor och årskurser i Malmö. Fokusgruppsintervjuerna transkriberades och resultatet analyserades genom teoristyrd tematisk analys, med utgångspunkt i FAMM. Slutsatsen av studien är att gymnasieelever vill ges möjlighet att individanpassa skolmåltiden samt att de har ett intresse av näring och energiintag. Produkten, aspekter av maten, var det som framträdde som viktigast för val av lunchrestaurang av intervjupersonerna i studien. Intervjupersonerna belyser vikten av att maten är varm, fräsch och smakar gott, samt att maten är näringsriktig och ger tillräckligt med energi. Resultatet visar också att tillräckligt med sittplatser är en viktig aspekt av rummet, information om maten och möjlighet att påverka är viktiga aspekter av mötet, variation av meny och möjlighet att själv välja mat är viktiga aspekter av styrsystemet. Att lunchen upplevs som skön och rolig är aspekter av stämningen som framförs som viktiga. Studiens resultat visar att valfrihet och möjlighet att anpassa måltiden efter individuella behov, samt tillräckligt med sittplatser i skolrestaurangen är viktiga aspekter för att få gymnasieelever att äta i skolrestaurangen oftare.