Miljökrav i livsmedelsupphandling

Abstract

Måltider orsakar en stor del av samhällets klimatpåverkan och många av måltiderna som äts i Sverige finns inom dem offentliga sektorn. Genom medvetna val går det att begränsa den miljöpåverkan som livsmedel ger upphov till. Att inom den offentliga sektorn arbeta aktivt med miljöfrågor redan i ett upphandlingsstadie kan påverka utbudet på marknaden då volymerna som köps in är stora. Studien syftar till att undersöka påverkansfaktorer i ställandet av miljökrav vid livsmedelsupphandlingar. Studien är en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter yrkesverksamma som upphandlare av livsmedel eller som upphandlingsansvariga kostchefer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kodning och kategorisering. Studien visade att de miljökrav som ställs är formulerade utifrån praktiska begränsningar inom lagen om offentlig upphandling. Miljökrav som ställs ska vara möjliga att följa upp och mäta, varpå certifieringar och färdiga riktlinjer gärna tillämpas. Politiska beslut är ytterst avgörande för vilka miljökrav som ställs. Institutionella krav gör att alla upphandlande enheter arbetar med miljömål på olika sätt oavsett målens faktiska effekt på klimatet och agerandet kan ibland upplevas mer symboliskt än klimaträddande. Även symboliska värden avseende omsorgen till den egna orten, till de ätande och till den egna politiken framkom. Enligt studien är makten över valet av livsmedel fördelad på både verksamma politiker, upphandlare och verksamheterna som avropar på avtalen. För att kunna påverka makthavarna behöver information och kunskap om hållbarhet nå politikerna och organisationerna. En förståelse för miljöfrågorna krävs inom hela organisationen för att nå vidare framgång i hållbarhetsarbetet.