”Länge leve vi”– En kvalitativ studie om hiphop och hälsa

Abstract

Bakgrund: Hiphop är en kultur från USA vars svenska gren vuxit fram under de två senaste decennierna. Det finns studier som visar på såväl negativa som positiva hälsorelaterade konsekvenser av hiphop. De negativa konsekvenserna rör i allmänhet hiphopmusikens inflytande över levnadsvanor och kvinnosyn och de positiva konsekvenserna återfinns inom områden som självkänsla och empowerment samt i samband med utövandet av hiphopkulturen. Syfte: Studiens syfte var att utifrån utövares perspektiv undersöka hur hiphop och psykisk hälsa står i relation till varandra i deras liv. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fem djupintervjuer. Som analysmetod valdes innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades utifrån sju kategorier som skapades ur den empiriska datan. Dessa kategorier var Hiphop inger en känsla av tillhörighet, Utövarnas inflytande i samhället genom hiphop, Stigmatisering av hiphopkulturen, Hiphop som destruktiv kraft, Hiphop som motiverande kraft, Hiphop som copingstrategi och Förutsättningar för utövande av hiphopkulturen. Intervjupersonerna upplevde att hiphopkulturen gav dem en känsla av gemenskap och tillhörighet, en möjlighet till delaktighet i samhället och en identitet. Det fanns upplevelser om att hiphop bidragit med en destruktiv umgängeskrets. Samtliga intervjupersoner ansåg att det finns mycket fördomar och okunskap om hiphop. Diskussion/slutsats: Stigmatiseringen av hiphopkulturen kan påverka de aktiva utövarna negativt när det kommer till trygghet att uttrycka sin identitet och delaktighet i samhället. Hiphopkulturen kan ge en ökad känsla av KASAM och empowerment. Hiphopkulturen innebar negativa hälsoeffekter för en intervjuperson. De hälsoeffekter som framkom i studien rörde främst mentala och sociala hälsoeffekter. Studien har inte fokuserat på de fysiska effekterna av informanternas utövande.