dc.contributor.author | Clarholm, Adam | |
dc.contributor.author | Tveit, Stefan | |
dc.date.accessioned | 2015-09-01T12:33:11Z | |
dc.date.available | 2015-09-01T12:33:11Z | |
dc.date.issued | 2015-09-01 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/40508 | |
dc.description.abstract | Bakgrund
och
problem:
Fastighetsbranschen
är
en
kapitalintensiv
bransch
där
tillgång
till
kapital
är
av
stor
vikt
för
verksamhetens
möjlighet
till
tillväxt.
Under
senare
år
har
bolag
med
högre
transaktionstempo
och
skuldsättningsgrad
utvecklats
mer
än
det
relativt
sätt
mer
traditionella
försiktigare
företagen.
Att
bara
slå
ihop
de
ingående
värdena
i
fastigheterna
för
att
sedan
komma
fram
till
ett
absolut
tal
har
med
tiden
inte
visat
sig
vara
fullt
så
enkelt
som
man
kan
tro.
Syfte:
Syftet
med
uppsatsen
är
att
identifiera
och
kartlägga,
samt
jämföra
den
ekonomiska
strukturen
för
tre
relativt
nyetablerade
fastighetsbolag
med
olika
ägarstruktur.
Vidare
syftar
uppsatsen
på
att
urskilja
likheter
och
skillnader
i
bolagens
värdeskapande.
Samtidigt
undersöka
hur
makrofaktorer
som
konjunktur,
räntor,
inflation,
kreditmarknad
och
förändringar
i
samhället
är
med
och
påverkar
företagens
utveckling
och
gestaltning.
Avgränsningar:
Urvalet
i
studien
är
begränsat
till
analys
av
tre
fastighetsbolag
med
stark
utveckling
mellan
2008-‐2014.
Studien
avser
att
analysera
två
börsnoterade
företag
Balder,
Hemfosa
och
onoterade
Willhem.
Metod:
I
denna
uppsats
tillämpas
ett
hermeneutiskt
förhållningssätt
som
betyder
tolkningslära.
För
att
på
ett
förenklat
vis
beskriva
företagen
tillämpas
två
teoretiska
modeller,
fyrkants
och
trekantsmodellen.
Tillsammans
kan
modellerna
förklara
finansiell
utveckling
och
företagens
mjuka
delar
som
gömmer
sig
bakom
siffrorna.
Empirin
och
teorin
förstärks
genom
att
lyfta
in
ett
extern
perspektiv
för
att
kunna
förklara
hur
fastighetsbranschen
fungerar
i
diskussionskapitlet.
Resultat
och
slutsatser:
Undersökningen
visar
att
alla
tre
företagen
har
stora
förhoppningar
om
framtiden
och
det
får
också
stor
betydelse
för
värderingen
som
då
ger
ett
förbättrat
resultat
i
redovisningen.
Tillgångarna
värderas
på
historiska
intäkter
och
kostnader,
men
framförallt
ett
antagande
om
framtida
kassaflöden.
För
användaren
av
den
finansiella
informationen
ser
det
bara
positivt
ut,
men
den
bilden
som
målas
upp
tar
ingen
hänsyn
till
att
man
inte
kan
förutspå
framtiden.
Det
är
dessutom
svårt
för
användaren
av
finansiella
informationen
att
bilda
sig
en
uppfattning
även
på
grund
av
att
redovisningarna
inte
går
att
jämföra.
En
liten
förändring
kan
få
dramatiska
följder,
framförallt
på
grund
av
faktorernas
sammankoppling.
Avkastningskrav
och
vakansgrad
är
exempel
på
sådana,
förändras
den
ena
förändras
med
stor
sannolikhet
även
den
andra.
Förslag
till
fortsatt
forskning:
En
jämförelse
av
fastighetsföretags
syn
på
framtiden
skiljer
sig
åt,
samt | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 14-15-85 | sv |
dc.title | Att värdera tillgångar kräver flera perspektiv -En studie om tre fastighetsföretags frammarsch | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |