Konsten att anpassa En kvantitativ studie om anpassningar i matematikundervisningen för elever inom autismspektrumtillståndet

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att få en bred beskrivning av vilka olika anpassningar som används i matematikundervisningen. Samt att undersöka pedagogers val av anpassning relativt specialpedagogiskt perspektiv, relativt pedagogens erfarenhet, relativt utbildning och relativt kompetensutveckling. Dessutom vill vi undersöka hur anpassningarna görs beroende på vilka förmågor AST-eleven når måluppfyllelse i, samt om utredningar av eleven medför att fler pedagoger väljer vissa anpassningar i högre grad.

Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och bygger på Vygotskijs teorier om den närmaste utvecklingszonen. Hela idén om en utvecklingszon bygger på att vår utveckling formas av att vi får anpassningar och stöd utifrån. Stödet kan vara antingen från en annan person eller genom intellektuella och fysiska verktyg av skilda slag. Det är skolans uppgift att ge barnet rätt verktyg och att erbjuda möjligheter som barnet sen behöver ta till sig för att ha möjlighet att skapa sin kunskap (Säljö, 2014).

Metod: Eftersom vi vill få ett brett resultat har vi valt att angripa frågeställningarna genom att samla empiri med hjälp av en enkät, vilket är en kvantitativ studie. För att studien ska bli möjlig att genomföra har vi avgränsat underlaget till en population som innefattar matematiklärare som ansvarar över inkluderade AST-elever i sina matematikgrupper på kom-munala grundskolor i Västra Götalands län. Dessa skolor har valts ut genom stratifierat urval.

Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns faktorer som påverkar pedagogers val av anpassningar för AST-eleverna i matematikundervisningen. Den faktor vi sett har störst påverkan, är om pedagogen har en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Näst största faktorn på pedagogers val av anpassning är hur nöjd pedagogen är med sin kom-petensutveckling från skolan. Elevens brist på resonemangsförmåga och om eleven har en utredning är de elevrelaterade faktorer som främst påverkar fler pedagoger att göra anpassningar i hög grad. Även pedagogens erfarenhet visade sig vara en viktig faktor.