dc.contributor.author | Rantsi, Johanna | |
dc.date.accessioned | 2015-12-07T11:23:03Z | |
dc.date.available | 2015-12-07T11:23:03Z | |
dc.date.issued | 2015-12-07 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/41288 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: Nyare forskning visar positiva samband mellan ökade ekonomiska resurser och pedagogiska resultat. Ekonomiska resurser har en betydelse framförallt för elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Samtidigt så har Mölndals stad infört en ny resursfördelningsmodell som i fördelningen av ekonomiska resurser inte tar hänsyn till elevers socioekonomiska förhållanden. Kommuners resursfördelningsmodeller är enligt von Greiff ett relativt outforskat område (2009, s. 84).
Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur rektorer i Mölndals stad resonerar kring resursfördelningsmodeller och vilka effekter olika typer av resurser potentiellt kan ha på elevers pedagogiska resultat. Kraven i skollagen gör det relevant för studien att ytterligare syfta till att genom rektorernas uppfattning ge uttryck åt om Mölndals stad lyckas upprätthålla en likvärdig utbildning genom deras val av resursfördelningsmodell. Studien utgår ifrån en frågeställning som lyder: Hur reflekterar rektorer i Mölndals stad kring den reform som skett genom bytet av resursfördelningsmodell i staden? Och hur resonerar rektorerna kring potentiella effekter av olika resursfördelningsmodellers påverkan på elevers pedagogiska resultat, och då speciellt för elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund?
Metod: Studien har genomförts främst genom kvalitativa intervjuer. Samtalsintervjuer med stadens
rektorer på majoriteten av högstadieskolorna utgör den centrala delen av studien. Även viss betygsstatistik
har tagits fram som diskussionsunderlag inför intervjuerna.
Resultat: Slutsatsen av studien är att elever från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden med hög sannolikhet påverkades mer negativt än andra elever av Mölndals stads resursfördelningsmodell innan man nyligen införde ett medel för ökad måluppfyllelse. Studien visar genom en majoritet av informanternas svar att medel borde fördelas efter elevers olika förutsättningar vilket inte anses vara helt tydligt om så görs idag. Mölndals stads resursfördelningsmodell visade sig vara en komplex modell där vissa medel saknade tilldelningskriterier. De medel som gör modellen komplex är en relativt ny
budgetpost. Det vi efter att ha genomfört denna studie kan konstatera är att utan budgetposten ”medel för ökad måluppfyllelse” skulle staden troligen inte leva upp till skollagens krav på likvärdighet då informanter menade att skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar hade haft svårt att nå målen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Resursfördelning | sv |
dc.subject | ekonomiska resurser | sv |
dc.subject | pedagogiska resultat | sv |
dc.subject | socioekonomi | sv |
dc.subject | likvärdighet | sv |
dc.title | Resursfördelning gentemot grundskolor - En studie i Mölndals stad. | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen | swe |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Political Science | eng |
dc.type.degree | Student essay | |