Det som inte talas om - en kvalitativ intevjustudie om lärares uppfattningar om en dold läroplan.

Abstract

Bakgrund: Debatten om den svenska skolan visar en negativ trend. Trots tydliga ambitioner om en ökad kunskapsbaserad och likvärdig skola verkar detta inte avspegla sig i praktiken. Forskning på området uppmärksammar att de officiella riktlinjerna för skolan inte alltid är förenliga med verksamheten, och att det i stor utsträckning är lärares förmåga att uppfatta denna problematik som är avgörande för att de uppsatta målen ska kunna nås. Därför krävs kunskap och medvetenhet på området från lärarnas sida. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att med hjälp av teorier om den dolda läroplanen studera lärares uppfattningar och upplevelser angående huruvida officiella styrdokument med sina ideal och mål är förenliga med den faktiska praktiken i skolan. Frågeställningarna lyder enligt följande:  I vilken mån upplever lärare att skolans struktur och verksamhet förmedlar underförstådda förväntningar till eleverna vid sidan av de officiella styrdokumenten såsom teorierna om den dolda läroplanen utifrån Portellis definitoner (a) och (c) hävdar?  I vilken mån upplever lärare att det förekommer motsättningar mellan dessa underförstådda förväntningar till eleverna och de officiella styrdokumenten i praktiken, med fokus på fostrans- respektive demokratiuppdraget?  I vilken mån upplever lärare att skolans struktur och verksamhet förmedlar underförstådda förväntningar till eleverna som skiljer sig åt beroende av elevernas könstillhörighet? Hur upplever lärare sitt handlingsutrymme i förhållande till både de implicita budskap som förmedlas inom skolverksamheten samt till de officiella styrdokumenten, och vad villkorar detta? Metod: Tillvägagångssättet för studien består av kvalitativa samtalsintervjuer med fem gymnasielärare med variation på variablerna ålder, kön, skolstruktur och undervisande gymnasieprogram. Resultat: I uppsatsen framstår tydligt att outtalade krav och förväntningar ställs på eleverna, att formella styrdokument och riktlinjer inte alltid förefaller vara förenliga med den faktiska verksamheten, och att skolans struktur begränsar handlingsmöjligheterna och ambitionerna, både medvetet och omedvetet för lärarna. Lärarna framstår, bortsett från vissa genusaspekter, i stor utsträckning vara medvetna om skolans dolda funktioner. Dock verkar dessa dolda funktioner inte synliggöras för eleverna i stor utsträckning. Sammanfattningsvis framkommer en tydlig skiljelinje mellan lärarnas uppfattning om skolans verksamhet och dess problematik och hur detta diskuteras i den offentliga debatten.