Kunskapsbygge och vägledning i elevhälsans praktik Ett utvecklingsarbete genom aktionsforskning

Abstract

Syfte I studien har ett utvecklingsarbete i elevhälsans mötespraktik studerats. Utifrån de nya riktlinjer och dokument som föreligger för verksamheten elevhälsa har studiens syfte varit att följa och dokumentera vad som händer i dess praktik då, 1) elevhälsans praktik studeras inifrån och 2) ett elevhälsoteam arbetar med policydokument kring elevhälsans uppdrag och arbetsuppgifter. Tre frågeställningar har präglat studien: Vad händer i elevhälsoteamets mötespraktik under utvecklingsarbetet? Hur används dokumentet i fråga under möten? Vilken kunskap utvecklar teamet under utvecklingsarbetet?

Teori Studiens ansats är aktionsforskning. Ambitionen är att både förstå och utveckla den egna praktiken. Aktionsforskningsansatsen kombineras med det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 1999) hämtat från specialpedagogisk teoribildning. Vidare används teorin om praktikarkitekturer (Kemmis, Wilkinson, Edwards-Groves, Grootenboer & Bristol, 2014a) som verktyg för att både beskriva elevhälsans mötespraktik och analysera olika typer av arrangemang som formar och formas av elevhälsans praktik.

Metod Studiens metodologi består av utvecklingsarbetet och forskningsprocessen. Utvecklingsarbetet är kopplat till skolans systematiska kvalitetsarbete med ökad måluppfyllelse som prioriterat mål och har inneburit att förändringar har initierats och genomförts i elevhälsans mötespraktik. Forskningsprocessen är ett bidrag till praktiknära kunskapsbildning och syftar till att tillsammans med praktiken nå en djupare kunskap om den. Det datamaterial som samlats in och analyserats utgörs av ljudinspelningar från elevhälsoteamsmöten och enkäter.

Resultat Hur elevhälsouppdraget förstås påverkar det som sker i elevhälsans mötespraktik. Studien visar att rektor och teammedlemmar, under utvecklingsarbetet, reflekterar kring den egna praktiken när det läser vägledningstexten om elevhälsans uppdrag. En lärandeprocess initieras i vilken en gemensam förståelse kring elevhälsans förebyggande och främjande uppdrag fördjupas. Teamets förståelse om en förbättrad mötespraktik sammanfattas i form av tre riktningar: 1) En plattform för samarbete och ömsesidigt lärande, 2) Elevnära probleminventering och 3) Från individer till dilemman med elevhälsoperspektiv.