Show simple item record

dc.contributor.authorGustafsson, Karl
dc.date.accessioned2015-12-08T15:09:57Z
dc.date.available2015-12-08T15:09:57Z
dc.date.issued2015-12-08
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/41311
dc.description.abstractBakgrund: Media har en viktig roll som opinionsbildare och betydelse för vilken inställning man har kring olika sakfrågor. Beroende på hur man formulerar ett problem, vilka attribut man tillskriver ett fenomen eller vilka åsikter som får komma till tals kan man påverka människors uppfattningar om ett ämne. Idag finns data- och tv-spel tillgängligt till mobil, dator, Ipad, konsol etc. Man kan se på dataspelstävlingar på TV eller läsa om det i tidningen. Ungdomars spelande vållar ofta till debatt angående spelandets orsaker och effekter. Hur ungdomarnas omgivning med föräldrar, lärare och bekantskapskrets förhåller sig till spelandet blir betydelsefullt för vilken roll det får i deras liv. Medias bild av spelandet blir viktigt i och med att den har en inverkan på vårt synsätt på det. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur data- och tv-spelande skildras i svensk press under 1999 och 2013. Jag valde dessa år för att kunna utläsa tendenser och förändringar i rapporteringen över tid. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: • Vem får huvudsakligen uttala sig om spelandet? • Hur beskrivs spelandet utifrån effekter, orsaker, åtgärder och ansvar? • Hur skiljer sig rapporteringen mellan 1999 och 2013? Metod: Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys där jag via en mängd analysenheter använder data för att kunna göra kontrollerande jämförelser. Jag har med viss hjälp av tidigare forskning konstruerat relevanta variabler för att kunna svara på ovanstående frågeställningar. Urval har gjorts med tanke på vilka typer av artiklar som skall redovisas, vilka tidningar som studien berör samt tidsperioder. Resultat: De huvudsakliga resultaten av studien visar att det har skett en förändring i den svenska pressens skildring av data- och tv-spelande. Från att under 1999 rapporterat om spelandet i mer negativa ordalag genom t.ex. brott och våld, så är det en mera positiv skildring under 2013. Resultatet visar att det är främst journalisten som får chans att uttala sig och att spelaren får ett begränsat utrymme. Ansvar kring orsaker och åtgärder kring spelandet läggs på en strukturell nivå där det är andra än just spelaren som bör ta itu med de olika problembeskrivningarna.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectData- och tv-spelsv
dc.subjectspelandesv
dc.subjectmediaanalyssv
dc.subjectdagordningsv
dc.subjectgestaltningsv
dc.subjectnyhetsurvalsv
dc.subjectkvantitativ innehållsanalyssv
dc.titleGame over. En kvalitativ innehållsanalys över den svenska pressens skildring av data- och tv-spelande under år 1999 och 2013.sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionenswe
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Political Scienceeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record