En studie om hur folkhälsan kan påverkas med hjälp av översiktsplanen som verktyg.

Abstract

Denna uppsats är skriven inom ämnet kulturgeografi, med inriktning mot översiktlig planering, och utgör en del av kursen Kulturgeografi fördjupningskurs vid Göteborgs Universitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översiktsplaner kan användas som ett verktyg för att påverka människors rörelse och motionsvanor i staden. Följande frågeställningar behandlas i uppsatsen: • Hur kan möjligheten till fysisk aktivitet tas tillvara när städer förtätas? • Vilken möjlighet har planerare att med planinstrumenten påverka folkhälsan? • Hur ser samarbetet i utformningen av översiktsplanen ut mellan planerare och hälsovetare på kommunerna? Många utbredda sjukdomar, däribland cancer, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar, kan kopplas till avsaknaden av fysisk aktivitet. Brist på fysisk aktivitet är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, den fjärde största orsaken till att dö i förtid. Bilismen har sedan 1970-talet ökat markant runt om i världen, vilket har fått till följd att människors fysiska aktivitet har minskat. Tidigare förflyttade vi oss i större utsträckning med så kallad aktiv transport, exempelvis med cykel eller till fots, och fick således mer motion i vardagen. Kommuner har möjlighet att med hjälp av översiktsplanen sätta upp långsiktiga mål avseende den fysiska planeringen. Således finns möjlighet att påverka avstånd mellan olika platser samt hur platserna och förbindelser mellan dem ska utformas, så att fysisk aktivitet och motion främjas för samtliga invånare. Bland planerare och andra som är verksamma inom stadsplanering finns en rad olika teorier och strategier beträffande hur människors motionsoch resvanor kan påverkas. En omdiskuterad strategi för att främja aktivt resande är förtätning. Riktade satsningar och huruvida det i själva verket går att koppla folkhälsa till stadsplanering, är annat som det råder delade meningar om. Uppsatsen har inriktats mot att undersöka hur översiktsplanering med fokus på folkhälsan bedrivs i tre olika svenska städer, nämligen Umeå, Västerås och Helsingborg. Samtliga studerade städer har olika arbetssätt och olika strategier avseende hur folkhälsan inkluderas i den kommunala översiktsplanen. Undersökningen har genomförts genom samtalsintervjuer med planerare i de tre städerna samt via litteraturstudier. Det kan konstateras att det finns goda möjligheter att med hjälp av översiktsplanen kunna påverka människors rörelser och motionsvanor i staden, särskilt i samband med förtätning. Flera av de rapporter och undersökningar som behandlas i uppsatsen har sett förtätning som en möjlighet att få fler människor att cykla eller gå mellan olika aktiviteter. Finns olika aktiviteter inom ett tätare område underlättar det för människor att till exempel cykla eller gå. För att få människor att förändra sina levnadsvanor och anamma en mer aktiv livsstil, kan dock översiktsplanen inte utgöra enda medlet, utan insatser krävs även från andra håll.