Mätning av psykiskt välbefinnande bland ungdomar i Sverige Användningen av GHQ-12

Abstract

The present study is a multivariate analysis of the General Health Questionnaire, GHQ-12. The analyses were made using data from three Swedish studies. The group consisted of 2244 subjects (1285 women and 959 men) most of them young people. The aim of the study was to test the dimensionality and differential vali-dity of GHQ-12. Structural equation modelling was used for these analyses. Different types of models were tested; a one-factor model, some oblique ones, and some nested ones. Comparisons of fit between groups and structural stability of models were made. The differentiation of levels in latent variables between groups was tested. The results showed GHQ-12 to be a useful screening instrument in measuring mental health. A nested model consisting of one general and two specific latent variables produced the best model fit. This model also showed a stable structure both between men and women and between students, unemployed and working young people. However, groups differed in the levels of latent variables. Women scored higher in mental health than men (a high score means worse mental health) and the students and the unemployed scored higher than the working young people. When age and occupation were considered, comparing young full-time students (categorised by nursing, engineering and general education), the gender dif-ference disappeared. However, the groups still differed in mental health. One of the groups in this study is a randomised sample of young people in Sweden, born 1969-1975. This sample provided age- and gender-specific norms that will allow for comparisons and interpretations of GHQ-12 scores in other studies.

I föreliggande rapport presenteras en multivariat analys av General Health Questionnaire, GHQ-12 på ett svenskt datamaterial bestående av tre undersök-ningsgrupper, totalt 2244 personer (1285 kvinnor och 959 män) huvudsakligen ungdomar. Övergripande frågeställningar berörde GHQ-skalans dimensionalitet och diskriminativa validitet. Förutom en enfaktormodell prövades två typer av modeller, oblika och nestade modeller. Dessa prövades med strukturekvations-modellering. Gruppjämförelser av anpassning av modeller, strukturstabilitet över grupper och av nivåskillnad i skattning av olika faktorer gjordes. Resultaten visade att GHQ-12 är ett användbart instrument för att mäta psykiskt välbefinnande i normalpopulationer. Bäst dataanpassning gav en nestad trefak-tor-modell med en generell och två specifika faktorer. Denna modell visade sig även ha en stabil faktorstruktur både mellan kvinnor och män och mellan arbetslösa, studerande och arbetande ungdomar. De olika grupperna skilde sig dock i nivå i olika latenta faktorer. T.ex. hade kvinnorna sämre generell psykisk hälsa än män-nen och de studerande och de arbetslösa sämre psykisk hälsa de arbetande ung-domarna. När man kontrollerade för ålder och sysselsättning och istället jämförde yngre sjuksköterskestuderande, ingenjörsstuderande och en allmän studerande-grupp med varandra förelåg fortfarande gruppskillnader men könsskillnaderna försvann. En av undersökningsgrupperna utgör ett representativt urval ungdomar i Sverige, födda mellan åren 1969-1975. För denna grupp presenteras frekvenser och fördelningar i GHQ-poäng, både för gruppen som helhet och för kvinnor och män separat. Dessa värden kan användas som referens vid jämförelser i andra studier och föreslås som norm tills ytterligare studier genomförts.