Gentrifiering - Ett användbart diskussionsunderlag i arbetet med källkritik och elevers kritiska förhållningsätt till omvärlden

Abstract

Denna studie har undersökt fenomenet gentrifiering. Gentrifiering är den process där tidigare arbetarområden förvandlas till mer eftertraktade områden då en annan typ av människor lockas dit. Detta leder till att området blir dyrare att bo i på grund av de investeringsmöjligheter som uppstår och den kommers som ofta följer gentrifierarna in i området. Detta resulterar i en fortsatt gentrifiering och de tidigare invånarna tvingas ofta lämna området då det inte längre har råd att bo kvar. Forskningen har blivit ett slagfält där man sedan 1960-talet kommit fram till ett stort antal olika förklaringar till vad gentrifiering är och hur processen kan uppstå. Det går att identifiera två stora skiljelinjer inom forskningen och de består av de forskare som identifierar strukturella lagar och krafter som pådrivande och avgörande faktorer för processen och de forskare identifierar individer och aktörer som avgörande. Syftet med studien var att jämföra hur två forskare, Robert A. Beauregard och Eric Clark, som skiljer sig i sin syn på gentrifiering beskriver denna process genom att studera deras forskning. Studien har genomförts med metoden kvalitativ textanalys. Den forskning som behandlats är The Chaos and Complexitiy of Gentrification (1986) och Clark´s The order and simplicity of gentrification – a political challenge (2005). Syftet var också att skapa ett pedagogiskt verktyg för gymnasieskolan i arbetet med källkritik och elevers kritiska förhållningsätt till omvärlden genom att framhålla och problematisera begreppet gentrifiering och dess dualitet. Problemformuleringen studien utgått ifrån är: Hur skiljer sig Beaurgard´s och Clark´s syn på fenomenet gentrifiering inom den teoretiska forskningen sett till The Chaos and Complexitiy of Gentrification och The order and simplicity of gentrification – a political challenge? Studiens frågeställningar är: Vilka faktorer lyfter forskarna fram som centrala kring fenomenet gentrifiering? Vilka förklaringsmodeller till fenomenet använder de? Vilken syn på gentrifieringsprocessen har de? Studiens slutsatser är att Eric Clark representerar en negativ syn på gentrifiering. Han lyfter fram det kapitalistiska systemet och dess effekter detta har på samhället som en helt avgörande faktor för hur en gentrifieringsprocess uppstår. Clark har en tydlig strukturell förklaringsmodell och är tydlig med att det krävs en politisk kamp för att stoppa gentrifieringens erövrande av kulturlandskapet och människorna i det. Gentrifiering förutsätter, skapar och förstärker ekonomiska och sociala orättvisor. Clark kritiserar tidigare forskning för att ha varit för dålig på att identifiera och bestämma vilka faktorer som är avgörande för en gentriferingsprocess. Robert A. Beauregard´s syn på gentrifiering är inte lika negativ även om de båda är överens om att processen är en naturlig del av kapitalismen som sådan och skapar orättvisor i samhället. Beauregard identifierar en mer långtgående komplex process med ett flertal avgörande komponenter. I likhet med Clark ser Beauregard kapitalismens struktur som något som förutsätter skapandet av vissa delar av denna process. Han är tydlig med att det inte går förklara processen utifrån en specifik förklaringsmodell då den är allt för kaotisk och komplex. Det finns uttryck av en mer aktörsinspirerad syn hos Beauregarde då individer som potentiella gentrifierare tillskrivs en viktig roll för skapandet av processen. Undersökningen visar att gentrifiering är något komplext då forskningen så tydligt skiljer sig åt i synen på processen och problematiserar ett antal anledningar till varför forskarna skiljer sig åt. Studien kan därför användas som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med källkritik och utvecklingen av elevers kritiska förhållningsättet i form av ett diskussionsunderlag då den påvisar att även forskare och forskning kan vara påverkade av yttre faktorer och att man måste ta hänsyn till tidsliga, rumsliga och politiska aspekter. Studien kan användas praktiskt i den svenska gymnasieskolan genom att ställa upp följande diskussionsfrågor: – Hur ser de båda forskarna på gentrifiering? – Vilka likheter och skillnader går att identifiera? – Vilka faktorer framhåller Beauregard som avgörande för en gentrifieringsprocess? – Vilka faktorer framhåller Clark som avgörande för en gentrifieringsprocess? – Vilka anledningar kan finnas till att de skiljer sig i sin syn på gentrifiering? – Diskutera utifrån aspekterna tid, rum och politisk tendens hur det kan komma sig att forskningen kan innehålla olika svar på samma fråga.