dc.contributor.author | Hunehäll Berndtsson, Kristina | |
dc.date.accessioned | 2016-02-12T12:50:51Z | |
dc.date.available | 2016-02-12T12:50:51Z | |
dc.date.issued | 2016-02-12 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/41903 | |
dc.description.abstract | Denna studie behandlar villkoren för vänskap mellan pojkar och flickor på en förskoleavdelning med barn i åldern 5-6 år. Detta för att det saknas forskning om vänskap mellan barn av olika kön, forskning som är ett viktigt bidrag för att synliggöra vardagslivets villkor för barn på förskolan samt belysa den svenska jämställdhetsdiskursen. Studien bygger på en reflexiv etnografisk ansats med observationer, samtalsintervjuer och boksamtal med 21 etniskt svenska medelklassbarn. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av begreppen: vänskap, det mellanmänskliga mötet, kamratkultur, normer om kön samt begreppet barnlitteraturens metafysiska potential som tillkommit i denna studie. Begreppen är underbyggda av sociologiska och existentialistiska socialfilosofiska teorier, samt teori om litteratur och metafysik. Studien visar kortfattat att vänskap mellan pojkar och flickor är komplext. Barngruppens dynamik är tydligt könssegregerad och barnens vänskap styrs av normer om kön som de förhandlar inom sin kamratkultur på förskolan. Normer som utgör maktstrukturer vilka präglar barnens uppväxtvillkor, identitetsskapande och möjlighet till vänskap och gemensamma erfarenheter med varandra. Samtidigt säger sig barnen vara vänner och önskar leka mer tillsammans än vad de gör. Lekar mellan flickor och pojkar visade sig vara enklast utomhus. En förklaring till det kan vara den könsnormering av inomhuslokalerna barnen själva gjort inom sin kamratkultur, medan utomhusmiljön uppfattades som en könsneutral zon vilket möjliggjorde villkor för att pojkar och flickor på ett enklare sätt kunde mötas i vänskap och lek utomhus. Dessutom visar studien att vänskap är mer än lek. Det är även spontana samtal, nyfikna blickar och intresse för varandras aktiviteter, samt obesvärad samvaro och otvungen interaktion vid samlingar och andra styrda aktiviteter, liksom en uttalad omsorg om varandra. Vänskap utmärks av en sårbar tillit, en tillit som stärks genom de mellanmänskliga möten som sker mellan barnen när villkoren möjliggör för dem att umgås, och det är när tilliten är som störst mellan vänner av olika kön som vänskapen är som bäst. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT15-2920-004-PDA522 | sv |
dc.subject | vänskap | sv |
dc.subject | barn | sv |
dc.subject | kön | sv |
dc.subject | genus | sv |
dc.subject | förskola | sv |
dc.subject | etnografi | sv |
dc.title | Vänskapens villkor mellan pojkar och flickor i förskolan - En etnografisk studie om möjligheter och begränsningar i barns vardagsliv på en åldershomogen förskoleavdelning | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education, communication and learning | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | swe |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education, communication and learning | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |
dc.type.degree | Student Essay | eng |