Barn av sin tid? En etnografisk studie om konstruktionen av det kompetenta barnet, ålder och kön i förskolan

Abstract

Syfte: Det övergripande syftet för föreliggande studie är att undersöka konstruktionen av det kompetenta barnet i förskolans praktik. Mer specifikt riktas fokus mot normativa föreställningar om kön och ålders betydelse för konstruktionen av det kompetenta barnet. Begreppet det kompententa barnet förstås här som ett uttryck för en dominerande diskurs om barndom och utgångspunkten för studien har varit att diskutera och problematisera diskursen i förhållande till den pedagogiska praktiken på den undersökta förskolan. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett kritiskt socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap förstås som socialt och kulturellt konstruerad i förhandlingar och relationer med andra. Detta innebär för föreliggande studie att idéer om vad barn och barndom är måste förstås i relation till hur dessa idéer produceras och reproduceras tillsammans med andra och med hänsyn till hur maktstrukturer påverkar produktionen av kunskap och sociala kategorier. För att förstå hur olika maktstrukturer samverkar med varandra används ett intersektionellt perspektiv i analysen. Analysen tar sin utgångspunkt i Connells (2009) teori om genusregimer och Butlers (2007) performativitetsbegrepp, samt begreppen åldersordning och livsförlopp (Krekula, Närvänen och Näsman, 2005). Metod: Föreliggande studie är en kvalitativ studie inspirerad av en etnografisk forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom observationer på en åldersheterogen förskoleavdelning. Materialet består av sammanlagt fem dagars observationer genomförda under en månads tid samt samtal med pedagoger. Observationerna har dokumenterats med hjälp av fältanteckningar. Resultat: Studiens resultat visar på en komplex bild av vad det innebär att uppfattas som kompetent barn. Förmågor som självständighet och självkontroll framstår som centrala och eftersträvansvärda i verksamhetens praktik, samtidigt visar resultatet på att såväl ålder som kön spelar in i bedömningen av hur väl barnen förväntas kunna hantera dessa förmågor. Studiens resultat pekar på att alla barn inte uppfattas som kompetenta, framförallt ålder men även barnens kön och till viss del kultur/etnicitet föreföll påverka hur barnen positionerades i gruppen.