"Är Kivi en tjej eller kille?" En studie av barns förståelse av en litterär person som omnämns med pronomenet "hen"

Abstract

Forskningsområde i föreliggande studie är att studera barns kommunikation runt bokläsning, i syfte att undersöka barns förståelse och tolkning av socialt kön, det vill säga genus, hos barnlitteraturens huvudperson, vilken är omnämnd som hen, och att undersöka vad barnens sociala interaktion kan betyda för deras uppfattning av den litterära personens personliga kön. Studien syftar till att ta reda på signifikanta genusattribut i bokens text och/eller bild, samt processer i barnens sociala kontext, som de använder sig av i sin tolkning av den litterära personens genus, samt på vilket sätt dessa uppfattningar förändras under studiens gång. Studien utgår från sociokulturell teori, vilken ser barnet som aktör och medskapare av sin omvärld, samt tolkande meningsskapare i ett socialt samspel. Studiens bas vilar på tidigare forskning om barnlitteratur, samt genuskonstruktion enligt feministisk poststrukturell teori, samt en etnografisk studie, vars resultat syftar till att ge svar på studiens frågeställning. Studiens empiriska data har erhållits genom fältstudier på en förskola, och består dels av boksamtal runt bilderboken Kivi och Monsterhund (Lundqvist & Johansson, 2013), och dels av boksamtal och observationer i barngruppen i en ordinarie verksamhetskontext, vilka dokumenterats med ljudinspelning och fältanteckningar. Bokläsningen och samtalen runt boken utgår från Aidan Chambers (2014) tankar om hur man kan använda sig av boksamtal, för att utveckla barnens litteracitet. I analysen används ett feministiskt poststrukturellt genusperspektiv, för att analysera studiens resultat och titta på om och på vilket sätt barn tolkar in olika attribut som tillhörande olika sociala kön. Författarens och förlagets syfte med Kivi och Monsterhund (Lundqvist & Johansson, 2013) är att utmana rådande diskurser om manligt och kvinnligt. Studien visar att boken, trots sin intention, i övervägande grad håller sig inom rådande diskurser, när det gäller socialt konstruerade genusattribut. Enligt studiens resultat kan barnens sociala interaktion medverka till både att begränsa och öppna upp möjligheter för barnen i deras tolkning av genustillhörighet. Studien visar att barnens uppfattning av genustillhörigheten hos en litterär person kan hålla sig relativt flytande mellan de två könstillhörigheterna, så länge det inte krävs något aktivt ställningstagande från barnens sida i denna uppfattning.