Vad är en same? En kritisk diskursanalys av det samiska i läroböcker för grundskolans år 7-9

Abstract

Syftet med studien är att se hur föreställningar om samer konstrueras i läroböcker skrivna i enlighet med läroplan 2011, för årskurs 7-9 i ämnena historia, religion, samhällskunskap och geografi. Med utgångspunkt i kritisk diskursanalys används begreppen aktör, makt och röst för att tolka textdiskursen. Teori såväl som metod grundar sig i den kritiska diskursanalysen, med förebilder som Norman Fairclough och Teun van Dijk. Genom att studera med vilka ord och i vilken kontext samer förekommer i studiens 24 läroböcker utifrån begreppen makt, aktör och röst visas det på hur diskursiv makt gör sig gällande i läroböckerna. Genom att se språkhandlingarna som en del av en större struktur kopplas de sedan till en större, samhällelig diskurs. I teoridelen återfinns också en historieskrivning från ett samiskt perspektiv. Denna ligger som förförståelse för analysen. Resultatet visar att majoriteten av de böcker som har samiska inslag ger en statisk och föråldrad bild av samer och samisk kultur. Detta ligger i linje med tidigare forskning på området. I läroböckerna återkommer huvudsakligen fyra teman (diskurser). Andrafiering, där samer blir icke-svenskar. Sverige som ett land som värnar om den samiska kulturen, där det nämns att samer historiskt utsatts för visst förtryck, men att det i dagsläget görs mycket för att bevara den samiska kulturen. Icke-omnämnanden är en diskurs där samer kan tänkas förekomma, men lyser med sin frånvaro. Detta främst i avsnitt om gruvor. Slutligen återfinns motdiskurser, textutsnitt som bryter av mot övriga läroböcker. Här talas det bland annat om kolonisation och samiskt motstånd.