Likadant igen? En studie om mönster i europeiska prestationer på börsen under finansiella kriser

Abstract

I denna studie undersöks hur bankers börskurser från en tidigare kris kan användas för att se ett mönster för deras prestation under en senare kris och hur detta eventuella mönster ser ut. Tesen är att banker antingen drar lärdom av tidigare resultat och erfarenheter vilket leder till att de inte drabbas lika hårt vid nästa finansiella kris, alternativt att det finns en inneboende riskkultur som gör att det är samma banker som drabbas hårt vid varje finansiell kris. Studien fokuserar på det geografiska området Västeuropa och har undersökt bankprestationerna för de två senaste strukturella bankkriserna, där börsdata från 1998 har använts för att förklara bankers prestation under krisen 2007-2008.

Huvudfyndet som särskiljer denna studie från tidigare forskning är att det inte går att se Europa som en enhetlig marknad, för att kunna applicera riskkulturteorin behövs ett justerande för marknadstillhörighet. Det finns en riskkultur men mönstret påverkas av landstillhörighet. Detta är ett resultat av ländernas olika kulturella dimensioner som resulterar i olika grad av krispåverkan eftersom landspecifika regleringar, makroekonomiska faktorer och organisationskulturer påverkas. Resultatet bekräftar den rådande teorin angående landstillhörighet som förklarande faktor (Beltratti och Stulz, 2012; Holland, 2010; Kanagaretnam et al, 2011).

Denna studie har vidare visat att det finns ett mönster som beskriver hur banker kommer att drabbas i strukturella ekonomiska kriser. Det finns stöd för att på en femprocentig signifikansnivå kunna uppskatta framtida aktiekurser för europeiska banker genom att använda börsdata från tidigare kriser. Studien visar att för varje procent som bankerna tappar i börsvärde från starten av LTCM-krisen den 1 augusti 1998 till aktiens bottennotering innan den 31 december 1998 kommer de att tappa 0,82 procent på årlig basis från den 1 juli 2007 till den 31 december 2008. Detta samband är starkt, det justerade R2 värdet är 0,547 och korrelationen är 0,38 vilket är bra för samhällsvetenskaplig forskning. Denna korrelation betyder att bankerna presterar på ett liknande sätt som vid tidigare kriser. Resultatet bekräftar således teorin angående lärande i banker som något sällsynt och ovanligt (Harris, 2002; Holland, 2010; Fahlenbrach et al, 2012).

Resultatet är av intresse för banker, stater och investerare. Dessa intressenter kan enligt denna studies resultat använda sig av tidigare börsdata för att uppskatta framtida prestationer för banker i finansiella kriser.