| dc.description.abstract | An evaluation of a changed production process at an automobile plant in Sweden Background: The present study is an evaluation of a changed production process at an automobile plant in Sweden. The production in the car body-sealing department was changed from a lineout to a line system. The physical and psychosocial working conditions and the musculoskeletal health among the workers have been studied before and after the reorganisation. The process of change, of supportive and non-supportive mechanisms in the implementation of the new organisation was also studied. Method: The physical working demands were studied with measurements, observations and questionnaires, and the psychosocial working conditions were studied with questionnaires and group discussions with the workers. The musculoskeletal health of the workers was measured be the frequency of sick leave, visits to the occupational care unit and by self-reported musculoskeletal symptoms. The process of change was mainly studied by using interviews with the workers and the management, and the economic outcome was studied with both quantitative and qualitative data. Results: The reorganisation lead to somewhat better working conditions for the workers, i.e. the physical load on the lower back has decreased and the breaks was more evenly distributed during the day after the reorganisation. However, the workers possibility to influence the work speed and how they perform their works have decreased, which certainly is related to their experience of the work in the new organisation being more physically demanding. Also the possibility to interact socially and to discuss two and two has decreased, something which many workers experienced as negative. Some musculoskeletal symptoms were more frequent after the reorganisation, especially neck and shoulder symptoms among women. The frequency of visits to the occupational care unit also increased, to a similar degree among both women and men. The decreased possibilities to influence the work, together with the work changing to being more repetitive and demanding than before, is probably an important explanatory factor for the increase in musculoskeletal symptoms. Too little time and resources was spent at introducing the new way of work which, among other things, was reflected by the fact that the female workers did not use the regulation facilities at the new work stations fully. The implemented new organisation have not strengthen the workers inclination to actively participate in further changes since the choice of implementation strategy did not involved them, although this had been promised in the early stage of the present reorganisation. The productivity has increased according to the plans, as has the quality of the body sealing. The investment inthe new organisation seem to have been very profitable and the payback time to be much shorter than expected. Discussion: Much of what was planned to be included in the new organisation is still possible to carry through. A work to gain a more even distribution of the work tasks between the workstations, where the workers knowledge and opinion are taken into consideration, have been started. If the newly employed got the possibility to learn more tasks, the work teams could rotate between different work tasks, which would give more variation in the work situation. To include more work tasks, and for the workers to take turn being the representative for the work team is still possible to do. Education in how to use the regulation facilities for individual regulation of the work height at the new work stations are needed for decreasing the frequency of musculoskeletal symptoms among the workers. Key words: Automobile plant, process of change, possiblitities to influence, social support, work postures, physical and psychosocial working conditions, musculoskeletal symtoms. | eng |
| dc.description.abstract | Bakgrund: Denna studie är en utvärdering av en förändrad produktionsprocess på SAAB Automobile i Trollhättan. Produktionen i tätningsavdelningen, dvs. där bilkarosser tätas, lades om från line-out till line-produktion. Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, liksom hälsan i rörelseorganen, har studerats före och efter förändringen. Själva förändringsprocessen, vilka mekanismer som spelar roll för hur genomförandet av förändringen lyckas, har också studerats. Metod: De fysiska kraven i arbetet har kartlagts både med mätningar, observationer och frågeformulär. Den psykosociala arbetsmiljön speglades via frågeformulär och gruppdiskussioner. Hälsotillståndet mättes i form av sjukskrivningsfrekvens, besök hos företagshälsovården och självrapporterade besvär från rörelseorganen. Förändringsprocessen studerades främst med hjälp av intervjuer med operatörer och chefer. Resultat: Förändringen av arbetsplatserna och arbetsorganisationen i tätningshallen har i viss mån lett till en förbättrad arbetsmiljö för operatörerna. Den belastningsergonomiska exponeringen på nacke och på ländryggen har reducerats och pauserna är mera jämt spridda över dagen. Dock har operatörernas möjlighet att påverka arbetstakt och arbetsutformning minskat betydligt, vilket antagligen hänger intimt samman med upplevelsen av att jobbet i den nya tätningshallen är tyngre och mera ansträngande. Möjligheten till socialt umgänge och samtal har förändrats så att förtroliga kontakter och samtal två och två har försvårats, vilket av många har uppfattats som negativt. Vissa besvär från rörelseapparaten var mera vanliga efter omorganisationen, och det är bland kvinnorna som en ökning av besvär i nack- och skulderregionen är särskilt tydlig. Antalet besök hos företagshälsovården på grund av besvär i rörelseapparaten har också ökat, med där var ökningen lika stor bland kvinnor och män. Att påverkansmöjligheterna och stimulansen i arbetet minskat samtidigt som arbetet blivit mera kortcykligt är antagligen en viktig förklarande faktor till de ökade besvären och att arbetet upplevs som mera ansträngande. Alldeles för litet tid och resurser ägnades åt att introducera det nya arbetssättet, vilket bland annat avspeglas i att kvinnorna inte utnyttjar de förbättrade reglermöjligheterna vid de nya arbetsstationerna fullt ut. Den nu genomförda förändringen har inte stärkt operatörernas förändringsbenägenhet eftersom valet av förändringsstrategi inte involverade dem, trots att detta i ett tidigt skede utlovats. Diskussion: Mycket av det som skulle ingå i den nya arbetsorganisationen är fortfarande möjligt att genomföra. En mera rättvis balansering av arbetsuppgifterna, där operatörernas åsikter och kunskaper bättre tas tillvara, har påbörjats. En satsning på upplärning av de nyanställda skulle möjliggöra rotation mellan arbetslagen, vilket skulle ge en mera varierad arbetssituation. Tillförande av arbetsuppgifter till lagen kan också fortfarande göras, liksom att göra verklighet av planerna att turas om att vara lagombud. Utbildning i hur man tar vara på möjligheterna till individuell reglering av arbetshöjden på de nya arbetsstationerna bör genomföras som en åtgärd att minska besvärsförekomsten hos operatörerna. | swe |
