Accidents leading to over-exertion back injuries among nursing personnel

Abstract

The overall aim of the present thesis was to contribute to the knowledge of occupational accidents leading to over-exertion back injuries among nursing personnel, which can be used for developing effective preventive strategies. Different combinations of factors and events were assumed to determine the type of accident process leading to an over-exertion injury. The first study used the Swedish Occupational Injury Register (ISA) to investigate the occurrence of reported accidents leading to back injuries among female assistant nurses in the working population during a two years period. In Study II standardised instruments for the systematic investigation of accidents were developed with the aim to collect the information necessary for effective accident prevention. The third study investigated factors involved in the accident process leading to back injury by using these instruments. Study IV identified and quantified work-related and non-work-related risk indicators for reported back injuries. Study V identified different patterns of risk indicators in the nurses work situation and factors modifying the risk for back injuries in these situations. The source population was all nurses employed in the Stockholm County hospitals (totally 24,500 persons) and the observed periods were 12 months (Study III) and 36 months (Study IV-V), respectively. Assistant nurses had a high relative risk of accidents leading to over-exertion back injuries compared to other Swedish women, and also compared to registered general nurses. Most accidents occurred during patient transfer. Several factors contributing to the accident process were identified by the instruments. One important factor was deficiencies in the work environment, e.g. lack of space or lack of transfer devices, which entailed the nurse to perform patient transfers in a non-optimal way. Six types of accidents were defined by their pattern of factors contributing to the risk associated with the accident process. The strongest risk indicators for reporting a back injury were working in an orthopaedic ward, performing regular patient transfers and working full-time. The relative risk of patient transfer was lower among nurses who had received training in how to use the devices on their own ward, and who frequently used transfer devices. Further, six homogeneous groups of work conditions and their modifiers were identified, two of which were associated with an increased risk. These groups consisted of a high proportion of assistant nurses working full-time, on a rolling schedule and regularly performing patient transfers. A large proportion of the groups had had a prior injury. The three low-risk clusters were primarily characterised by part-time work. According to the results in this thesis, the most important measures for prevention of accidents leading to over-exertion back injuries are related to the work organisation and measures directed towards the environment.

Olyckor vilka lett till överbelastingsskador i rygg bland sjukvårdspersonal Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om uppkomst av olyckor, vilka leder till ryggskador genom överbelastnings bland sjukvårdspersonal. Olika kombinationer av faktorer och händelser antogs bidra till en olycksfallsprocess vilken leder till en skada i rygg på grund av överbelastning. Syftet med den första studien (Studie I) var att beräkna den kummulativa incidencen av rapporterade olyckor som lett till ryggskador genom överbelastning bland samtliga sjukvårdsbiträden och undersköterskor i Sverige under två år. Studien baserades på rapporterade arbetsskador i ISA registret (Informationssystemet för arbetsskador). En ny metod för olycksfallsutredning, med syfte att finna preventiva åtgärder, utarbetades i samarbete mellan forskare och praktiker (Studie II). Standardiserade instrument för en systematisk olycksfallsutredning arbetades fram bestående av två intervjuformulär, ett för den olycksdrabbade och ett för arbetsledaren samt en ergonomisk checklista för identifiering av risker i den fysiska arbetsmiljön. Syftet med den tredje studien var att identifiera faktorer som bidragit vid olycksfallsprocessen med hjälp av de två intervjuformulären och den ergonomiska checklistan. I Studie IV var syftet att identifiera och kvantifiera arbets- och icke arbetsrelaterade riksindikatorer för rapporterade överbelastningsskador i rygg p.g.a. olycka. Syftet i Studie V var att identifiera olika mönster av de funna riskindikatorerna i arbetssituationen och att identifiera hur olika individfaktorer påverkade risken i dessa arbetssituationer. Studiebasen bestod av sjukvårdsbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor anställda inom Stockholms läns landsting, totalt c:a 24 500 personer. Studieperioden var 12 månader (Studie I) respektive 36 månader (Studie IV-V). Undersköterskor och sjukvårdsbiträden hade en hög relativ risk för skada pga olycksfall jämfört med övriga förvärvsarbetande kvinnor i Sverige, och även jämfört med sjuksköterskor. De flesta olyckorna uppstod vid patientförflyttning. Flera faktorer som medverkade vid olycksfallsprocessen identifierades via de framtagna instrumenten. Sex typolyckor och deras respektive mönster av bidragande faktorer identifierades genom klusteranalys. En viktig faktor var brister i den fysiska arbetsmiljön, t.ex. att det var trångt eller att det saknades förflyttningshjälpmedel, vilka ofta tvingade vårdaren att arbeta på ett riskfyllt sätt. De starkaste riskindikatorerna var att arbeta på en ortopedklinik, att regelbundet utföra patientförflyttningar och att arbeta heltid. Den relativa risken för skada vid patientförflyttning var lägre bland dem som fått träning i användande av förflyttningshjälpmedel på den egna avdelningen samt de som regelbundet använde förflyttningshjälpmedel jämfört med övriga. Sex olika mönster av de funna riskindikatorerna, och deras modifierande individfaktorer, i arbetssituationen identifierades. Två av dessa grupper uppvisade en överrisk för skada. Dessa kännetecknades av en hög andel undersköterskor och sjukvårdsbiträden som arbetade heltid, arbetade på rullande schema och regelbundet förflyttade patienter. Vidare hade en stor andel av personerna drabbats av ryggskada i arbetet tidigare. Resultaten i denna avhandling pekar på att de mest angelägna preventiva åtgärderna bör riktas mot organisatoriska förhållanden t.ex. arbetstid och schemaläggning samt mot den fysiska arbetsmiljön. Exempel på åtgärder i den fysiska miljön är ökat utrymme speciellt runt sängar och i toalettutrymmen samt fler och lättanvända förflyttningshjälpmedel.