Förändringar av frånvaromönster vid personalstödjande interventioner på arbetsplatser Utveckling av en analysmodell för utvärdering av åtgärder

Abstract

Change in pattern of absenteeism as a result of workplace intervention for personnel support This study is a part of a larger research project, which has the general aim of investigating the effects of different preventive measures in predominantly female workplaces where stress factors in the workplace appear to produce risks of recurrent sickness absenteeism and other forms of absenteeism. In the present study, the empirical material consists of background data, and also data on the changes in patterns of absenteeism in relation to different workplace- and personnel- oriented interventions in two of the workplaces (i.e. there is an intervention group and a reference group). The aim of the present study was to investigate whether the preventive interventions applied had any effect on patterns of absenteeism. As a background, a model for analysing complex patterns of absenteeism, including sickness absentees, was also developed. A further aim of the project was to study the interactions between different forms of absenteeism. In the intervention group the total number of absentees was unchanged in relation to the interventions, but total absenteeism increased in the reference group. For individuals in the intervention group who were below 42 years of age, total absence due to sickness decreased. This change was particularly obvious in those who had a previous history of high absence due to sickness. No clear relationship was shown between short-term absenteeism and the interventions applied. For those who were older than 42, short-term absence decreased for those who had been in the same jobs for a long time. The combination of increased age and experience showed a tendency to enhance this decline in short-term absenteeism due to sickness. For those older than 42 years of age , and who at the same time have a previous history of high absenteeism, long term absenteeism due to sickness seemed to be increasing. In addition, an increase in age had a tendency to result in even higher absenteeism. Increased experience had a tendency to lower this increase in long term sickness absence. This combination of different effects possibly indicated the presence of a process of selection which determined who remained in the job as opposed to those who did not. Those who did not cope with the high workload had a tendency to drop out from their occupation, e.g. through long-term absenteeism. The proportion of employees who coped with the work load of the job even at an advanced age also showed lower short-term sickness absence. Before the interventions, there was a significant positive correlation between short-term absence due to sickness and short-term vacations. In other words, there was a form of inter-changeability between these two factors. After the interventions, there was no such relationship. An important conclusion of this study is that there is a necessity to look at different forms of absenteeism in parallel, and at the same time to carry out multi-variate statistical analysis in order to cater for different interactions between the factors. In order to explain the various causal relationships and to increase the possibility of explaining the mechanisms of the relationships, however, it will be necessary to carry out further and more comprehensive studies where, for example, several factors can be controlled. Keywords: pattern of absenteeism, personnel support, workplace interventions, hospital cleaners, models and analysis of absentees.

Föreliggande studie utgör en del av ett större forskningsprojekt med det övergripande syftet att undersöka effekterna av förebyggande insatser på kvinnodominerade arbetsplatser där det föreligger uppenbara risker för återkommande sjukskrivningsperioder och annan frånvaro. I föreliggande studie utgörs det empiriska materialet av dels bakgrundsdata och dels data om förändringar av frånvaromönster i samband med personalstödjande interventioner på en arbetsplats. Till studien är knuten en referensarbetsplats. Ett syfte har varit att undersöka om de förebyggande interventionerna har haft effekt på frånvaromönstret och som en bakgrund till detta utveckla en modell för att analysera det komplexa frånvaromönstret inklusive sjukfrånvaron. Ett annat syfte har varit att studera om olika frånvaroformer samvarierar och till någon del är utbytbara. I interventionsgruppen är den totala frånvaron i stort sett oförändrad före interventionen jämfört med efter, medan den har ökat i referensgruppen. Bland de i interventionsgruppen som är yngre än 42 år har den totala sjukfrånvaron minskat. För de som har en tidigare historia av hög sjukfrånvaro är minskningen särskilt markant. Korttidsfrånvaron visar inga tydliga samband med interventionen. För de som är äldre än 42 år och samtidigt har lång erfarenhet i yrket, minskar dock korttidsfrånvaron. Kombinationen ökad ålder och ökad yrkeserfarenhet tenderar dessutom att förstärka minskningen av den korta sjukfrånvaron. För de som är äldre än 42 år och samtidigt har en hög tidigare sjukfrånvaro ökar den långa sjukfrånvaron. För de äldsta inom gruppen tenderar frånvaron att bli ännu högre. Ökad yrkeserfarenhet tenderar dock att bromsa ökningen av lång sjukfrånvaro. Kombinationen av dessa effekter kan eventuellt tyda på en selektionseffekt : de som inte klarar belastningarna i arbetet slås möjligen ut i exempelvis långtidssjukfrånvaro. Den kvarvarande gruppen med hög ålder och lång erfarenhet klarar belastningarna bättre, vilket hypotetiskt kan vara orsaken till en lägre korttidsfrånvaro. Före interventionen finns ett tydligt samband mellan korttidssjukfrånvaro och "korttidssemester", dvs. det fanns en form av "utbytbarhet" mellan de två frånvaroformerna. Efter interventionen upphör sambandet. En viktig slutsats av studien är att det är nödvändigt att olika frånvaroformer studeras parallellt och samtidigt genomföra multivariata statistiska analyser för att bl.a. ta hänsyn till möjliga interaktioner. För att kunna påvisa orsakssammanhang och öka förklaringsvärdet erfordras dock framtida fördjupade studier där bl.a. fler faktorer kontrolleras.