A quarter century perspective on low back pain A longitudinal study

Abstract

The focus of this thesis is analyses of associations between occupational and non-occupational conditions on the one hand, and low back pain on the other. Methodological aspects of assessment of information about psychosocial working conditions, as well as of consequences of attrition in longitudinal studies, have also been examined. The study group consisted of a group of individuals, drawn from the general Swedish population and examined in 1969 (783 participants), who were followed up in 1993 (484 participants) and in 1997 (420 participants). When data concerning psychosocial and physical conditions and low back pain (LBP) from the baseline examination in 1969 were analyzed, work-related factors had a long-term effect mainly in interaction with leisure-time factors. A method for retrospective collection of information about psychosocial work conditions was developed and evaluated. Inter-rater reliability and the agreement between self-reported and inferred exposure to various demanding psychosocial conditions at work were analyzed. It was possible to retrospectively and reliably assess information about psychosocial work conditions for a long period of years, when an individual time ruler was used in a structured interview, in which earlier conditions were compared to the present. Information about the physical and psychosocial working conditions and low back pain during 1970-1993 was collected retrospectively, and analyzed with a nested case-control design. Forty-six percent of the participants became cases of LBP during the 24 years. Psychosocial and physical factors at work were seen to be risk indicators for LBP among both genders. Low influence over work conditions among women and poor social relations at work among men, in combination with other factors, seem to be of high relevance for the occurrence of low back pain. When depression was added to physical and psychosocial factors at work and during leisure-time as potential predictors for incident (ILBP) and chronic low back pain (CLBP) among women and men, a number of physical, and several non-occupational, factors were associated with ILBP and CLBP among men, and a number of occupational psychosocial factors with ILBP and CLBP among women. Depression in 1993 was not a predictor for ILPB or CLBP in women, but was associated with CLBP among men. The consequences of attrition in a longitudinal study of musculoskeletal disorders and occupational risk factors were examined. There were differences, mainly consisting of a somewhat lower educational level and lower income level among the dropouts, were found in the analyses of difference between participants and dropouts, and these resulted in increased or decreased ratio estimates of 0.1-44 0.2, with the exception of overtime work among men, where the decrease was 0.4-0.5. Further studies, where information about occupational and non-occupational conditions, physiological stress markers, and about organizational and societal phenomena are included in the same analysis are needed to deepen the understanding of some of the findings in the present thesis. Gender, as well as ethnicity, socioeconomic status and level of education are important analytic concepts in these studies. Factors that buffer the effects from conditions on and off work also need to be studied.

Avhandlingen fokuseras på samband mellan arbetsförhållanden, villkor på fritid och i familjelivet, och ländryggsbesvär. Även metodologiska frågor som berör retrospektiv datainhämtning av information om psykosociala arbetsförhållanden och betydelsen av bortfall i epidemiologiska studier har studerats. Studiegruppen består av ett befolkningsurval som undersöktes första gången 1969 (783 personer), och som följdes upp 1993 (484 personer) och 1997 (420 personer). Datanalyserna av relationen mellan psykosociala och fysiska arbetsvillkor, samt familje- och fritidsförhållanden, 1969 och ländryggsbesvär 1969-1993 visade att arbetsrelaterade faktorer 1969 hade en långsiktig påverkan på ländryggsbesvär framför allt i interaktion med familje- och fritidsförhållanden. En metod för retrospektivt inhämtande av information om psykosociala arbetsförhållanden utvecklades och utvärderades. Interbedömar-reliabiliteten och överensstämmelsen mellan självrapporterad och uppskattad exponering för vissa påfrestande psykosociala arbetsförhållanden undersöktes. Huvudresultatet var att det var möjligt att inhämta pålitlig information om tidigare psykosociala arbetsförhållanden med hjälp av en individuell tidslinjal i en strukturerad intervju där tidigare arbetsförhållanden jämfördes med nuvarande. Retrospektivt inhämtad information om psykosociala och fysiska arbetsförhållanden och ländryggsbesvär under 1970-1993 analyserades med en Ònested" fall-kontroll-design. Arbetsrelaterade psykosocial and fysiska faktorer var relaterade till ländryggsbesvär hos både kvinnor och män. Lågt inflytande över arbetsförhållandena för kvinnor och dåliga sociala relationer för män var, i kombination med andra faktorer i och utanför arbetet, viktiga för utvecklandet av ländryggsbesvär. När depression, tillsammans med psykosociala och fysiska arbetsfaktorer och familje- och fritidsfaktorer 1993, inkluderades i sambandsanalyserna var ett antal fysiska faktorer och familje- och fritidsfaktorer relaterade till nytillkomna och långvariga ländryggsbesvär 1997 hos män, och ett antal psykosociala arbetsfaktorer till nytillkomna och långvariga ländryggsbesvär 1997 hos kvinnor. Depression 1993 var inte relaterad till ländryggsbesvär hos kvinnor, men till långvariga ländryggsbesvär hos män. Betydelsen av bortfall i en longitudinell studie av rörelseorganens sjukdomar undersöktes. Det var skillnader mellan deltagare och bortfallspersoner, och de bestod till största delen av att bortfallspersonerna hade något lägre utbildning och inkomst, samt något sämre hälsa. Dessa skillnader påverkade riskestimaten i sambandsanalyserna med 0.1 eller 0.2 i båda riktningarna, med undantag för övertidsarbete, där minskningen var 0.4-0.5. Vidare studier, där information om psykosociala och fysiska arbetsförhållanden, familje- och fritidsförhållanden, fysiologiska stressmarkörer, organisationsförhållanden och samhällsförhållanden läggs in i samma analys är nödvändiga att göra för att mera i detalj förklara en del av fynden i denna avhandling. Kön, liksom etnicitet, socialgrupp och utbildningsnivå är i dessa vidare studier viktiga analytiska koncept. Även faktorer som skyddar mot skadliga effekter av påfrestningar i och utanför arbetet behöver studeras.