dc.contributor.author | Papantonis Stajcic, Maria | |
dc.date.accessioned | 2016-03-10T15:04:44Z | |
dc.date.available | 2016-03-10T15:04:44Z | |
dc.date.issued | 2016-03-10 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/42257 | |
dc.description.abstract | Studiens övergripande syfte är att studera hur matematik kommuniceras i olika sammanhang och situationer i förskoleklassen då förskollärare och barn interagerar. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna; Vilka didaktiska val ligger till grund för förskollärares arbete med matematik? I vilka sammanhang kommuniceras matematik i förskoleklassen? Med vilka uttrycksformer kommuniceras matematik i förskoleklassen?
Den teoretiska ramen i denna studie utgörs av ett sociokulturellt perspektiv som betraktar lärandet som socialt och kontextberoende. Stor uppmärksamhet ges också åt kommunikation och interaktion samt kulturella artefakter. Språket anses vara den mest betydande artefakt som medierar lärande.
Det empiriska datamaterialet grundas på videoobservationer på samspel mellan förskollärare och barn i två förskoleklasser. Filmsekvenser från videoobservationerna som var intressanta för studiens syfte plockades ut. Filmsekvenserna visades under så kallade stimulated recalls för förskollärarna och utgjorde bakgrund till intervjuer med dessa.
Studiens resultat kan sammanfattas i att matematik i förskoleklassen kommuniceras som fyra olika teman; Lustfylld matematik, Matematik i meningsfulla kontexter, Insiktsskapande matematik samt Matematik för framtiden. De didaktiska valen bakom förskollärarnas arbete med matematik kan förstås i ljuset av dessa teman. Förskollärarna vill genom matematik att barnen;
- utvecklar lust och intresse för matematik
- utvecklar en förståelse/mening av matematikens användningsområden
- utmanas matematiskt, samt
- rustas inför framtida lärande i matematik.
Matematik kommuniceras i förskoleklassen under lärarledda matematikpass samt under andra tillfällen då förskollärarna väljer att synliggöra matematik exempelvis under samlingen.
Förskollärarna använder både fysiska och intellektuella artefakter då matematik kommuniceras. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT16-2920-001-PDA522 | sv |
dc.subject | förskoleklass | sv |
dc.subject | matematik | sv |
dc.subject | kommunikation | sv |
dc.subject | sociokulturellt perspektiv | sv |
dc.title | Matematik i förskoleklass. Om kommunikation med utgångspunkt i förskollärares didaktiska val | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education, communication and learning | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | swe |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education, communication and learning | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |
dc.type.degree | Student Essay | eng |