Feministisk ilska. En undersökning om ilska och feministiskt medvetande med vänskap som metod.

Abstract

Med autoetnografi som metod och vänskap som metod undersöker författaren hur feminism och ilska förhöll sig till varandra under tonårstiden då feministiska teorier kom till medvetandet i början av 2000-talet. Med utgångspunkt från Sara Ahmeds teorier om känslor och feministiskt medvetande besvaras frågor om hur den feministiska ilskan förändras med tid och hur den så kallade självhjälpskulturen skapar nya förhållningssätt inom det feministiska medvetandet. Uppsatsen sammanfattar med flera förslag till vidare forskning om ilska, ålder och hur feministiska tonåringar förhåller sig till feministiskt medvetande idag. Uppsatsen visar också hur vänskap som metod kan vara krävande och givande på samma gång samt hur den skulle kunna utvecklas som vetenskaplig metod.