Riskbedömningar inom rättspsykiatrin en jämförelse av riskbedömningsinstrumenten HCR-20V3 och START

Abstract

Patienter som är dömda av domstol att överlämnas till psykiatrisk öppen-, eller slutenvård enligt Lagen om Rättspsykiatrisk Vård (LRV), ska utöver traditionell psykiatrisk vård och behandling också riskbedömas. Vård enligt LRV är således alltid förknippat med tvång. För att patienten senare ska tillåtas befrias från detta tvång och kunna återinträda i samhället görs en riskbedömning. Syftet med denna uppsats är därför att jämföra de två olika riskbedömningsinstrumenten HCR-20V3 och START med avseende på deras träffsäkerhet och evidens. Jämförelsen är en litteraturstudie där ett antal artiklar om de två riskbedömningsinstrumenten HCR-20V3 och START diskuteras och bedöms. Min tolkning av dessa baseras på Entity theory och Incremental theory, utformad av Dwecks 1999, samt Meehls teori om Mecanical method eller Actuarial methods om vilka krav som är rimliga, relevanta vid en jämförelse. Resultaten redovisas både som i tabeller och som citatillustrationer och (mina resultat) de visar att båda instrumenten är likvärdiga vad gäller instrumentens validitet och reliabilitet. Resultatet visar utöver det bland annat att HCR-20V3 ger ett större utrymme för historiska faktorer medan START mer inriktar sig på ett kortare perspektiv (här-och-nu). Resultatet visar också att HCR-20V3 är ett instrument som har ett längre tidsperspektiv och en bredare målgrupp vilket lämpar sig väl för rättspsykiatrisk verksamhet. Dessutom är HCR-20 formatet redan känt inom den rättspsykiatriska verksamheten.