Patienters upplevelser av olika bedömningsmetoder vid akut smärta efter urologisk eller gynekologisk kirurgi

Abstract

Bakgrund: Det akuta postoperativa förloppet är förknippat med mer eller mindre kraftig smärta, varför konklusiv smärtskattning och effektiv kommunikation mellan patient och vårdgivare är av central betydelse. Syfte: Att kvantitativt och kvalitativt analysera patientens upplevelse av tillämpade instrument och metoder för bedömning av akut postoperativ smärta efter urologisk eller gynekologisk kirurgi. Metod: Med hjälp av ett skriftligt frågeformulär tillfrågades 38 frivilliga patienter (23 kvinnor och 15 män) som genomgått urologisk eller gynekologisk kirurgi på ett universitetssjukhus om sina preferenser för 4 olika smärtskattningsskalor (visuell analog skala, numeriskt beskrivande skala och två olika verbalt beskrivande skalor). Fem kvinnor valde att också medverka i en bandinspelad intervju där de beskrev sina upplevelser av den akuta postoperativa smärtan. Resultat: I patientgruppen som helhet kunde inte påvisas preferens för någon av de smärtskattningsskalor patienterna fick välja mellan, men tidigare erfarenhet av smärta av annat ursprung än operation var associerad med preferens för visuell analog skala. Flertalet patienter önskade att ofta bli tillfrågade om sin smärtupplevelse även om de spontant inte hade berättat om den. Det framkom också att preoperativ information om smärta och smärtbehandling samt en väl fungerande kommunikation och relation med sjuksköterskan på ett positivt sätt påverkade patientens hantering av smärtupplevelsen. Konklusion: För skattning av akut postoperativ smärta kan olika metoder och instrument ur flertalet patienters synvinkel vara likvärdiga, men våra fynd pekar på att en individualisering vid val av skattningsmetod med hänsyn till patientens tidigare erfarenhet av smärta kan innebära ökad patienttillfredsställelse. Studien pekar också på att förhandsinformation inför operationen och en god relation med patienten kan optimera dennes förmåga att hantera den akuta postoperativa smärta. Därmed bekräftar och tydliggör studien betydelsen av några av de viktigaste elementen i Joyce Travelbees omvårdnadsteori, nämligen att kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap i omvårdnad och att detta har giltighet även för akut postoperativ smärta. Syfte: Att kvantitativt och kvalitativt analysera patientens upplevelse av tillämpade instrument och metoder för bedömning av akut postoperativ smärta efter urologisk eller gynekologisk kirurgi. Metod: Med hjälp av ett skriftligt frågeformulär tillfrågades 38 frivilliga patienter (23 kvinnor och 15 män) som genomgått urologisk eller gynekologisk kirurgi på ett universitetssjukhus om sina preferenser för 4 olika smärtskattningsskalor (visuell analog skala, numeriskt beskrivande skala och två olika verbalt beskrivande skalor). Fem kvinnor valde att också medverka i en bandinspelad intervju där de beskrev sina upplevelser av den akuta postoperativa smärtan. Resultat: I patientgruppen som helhet kunde inte påvisas preferens för någon av de smärtskattningsskalor patienterna fick välja mellan, men tidigare erfarenhet av smärta av annat ursprung än operation var associerad med preferens för visuell analog skala. Flertalet patienter önskade att ofta bli tillfrågade om sin smärtupplevelse även om de spontant inte hade berättat om den. Det framkom också att preoperativ information om smärta och smrtbehandling samt en väl fungerande kommunikation och relation med sjuksköterskan på ett positivt sätt påverkade patientens hantering av smärtupplevelsen. Konklusion: För skattning av akut postoperativ smärta kan olika metoder och instrument ur flertalet patienters synvinkel vara likvärdiga, men våra fynd pekar på att en individualisering vid val av skattningsmetod med hänsyn till patientens tidigare erfarenhet av smärta kan innebära ökad patienttillfredsställelse. Studien pekar också på att förhandsinformation inför operationen och en god relation med patienten kan optimera dennes förmåga att hantera den akuta postoperativa smärta. Därmed bekräftar och tydliggör studien betydelsen av några av de viktigaste elementen i Joyce Travelbees omvårdnadsteori, nämligen att kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap i omvårdnad och att detta har giltighet även för akut postoperativ smärta.