Interventions for safe and healthy work
Abstract
The general aim of this thesis was to contribute to the research-based knowledge about 1) individual psychological and social factors that may influence activity to modify the working environment, 2) general characteristics of how working-environment change processes are organized and their associations with working-environment and health, and 3) interventions designed to stimulate activity to modify the working environment and their effects in terms of activity, working-environment and health. The thesis is based on five studies: Study I Aim: Explore associations between psychological and social factors, respectively, and activity in safety work, among Swedish fishermen. Method: Cross-sectional questionnaire study (n=92). Results: Correlation and regression analyses indicated that the perceived manageability of risks was positively associated with activity in safety work. Association with activity in safety work could not be demonstrated for injury/near-injury event experience, perceived personal risk, risk acceptance, fatalism, or general technical competence. Conclusion: The results are in discord with other research in fishery that has claimed risk acceptance and fatalism to be associated with low activity in safety work. Study II Aim: To test a group-based intervention method for increased activity in safety work among Swedish fishermen: Feasibility, process and results in terms of activity in safety work and perceived manageability of risks. Method: Structured documentation and analysis of injury/near-injury events. Group discussions about possible preventive measures. Technical expert support available. Case study, process study. Observational, interview, and longitudinal questionnaire data (n=11). Results: Participative, talk-based safety interventions were feasible. Structured documentation and discussions made safety problems but also difficulties associated with preventive work more explicit. Effective cooperation between participants and technical experts seemed beneficial in order to stimulate preventive activity. Conclusion: Issues related to manageability should be given more attention in this kind of intervention. Technical expert support concerning ways to manage identified risks valuable. Study III Aim: To study associations between degree of worker participation in working-environment change processes, and integration of quality/productivity/organization issues and working-environment issues, on the one hand, and working-environment and health outcomes, on the other. Method: Swedish white-collar VDU-users (n=399). Questionnaire data from two points in time. Correlation analyses. Results: Higher degrees of worker participation and integration were associated with lower psychological job demands, higher social support, and less stress. With decision latitude, musculoskeletal complaints, comfort during work and quality of modifications in the working environment, associations were weaker and less reliable. Conclusion: The results suggested that participation and integration were not strong independent predictors for more positive working-environment conditions generally. Studies IV and V Aim: Study effects from feedback of data concerning workplace design, working technique, psychosocial factors, and musculoskeletal symptoms. Outcomes: activity to modify the working environment, quality of modifications, psychosocial factors, comfort during VDU-work, emotional stress, and musculoskeletal symptoms. Method: Cluster randomized controlled study among Swedish white collar VDU-users (n(groups)=36). Three feedback variants: To individual workers, to group supervisors individually, or to entire workgroups including supervisor. A simple one session feedback method was used. Ergonomist performed the intervention. Results: Positive effect with respect to activity to modify workplace design and working technique in all feedback variants. Positive effect with respect to activity to modify psychosocial aspects, and social support, in feedback to supervisor condition. Conclusion: Effects on modification activity and social support were observed in a randomized controlled feedback intervention study among Swedish VDU-users. Feedback to supervisors appeared as the most cost-effective feedback variant. Det övergripande syftet med denna avhandling var att bidra till kunskapen om arbetslivsinterventioner för bättre säkerhet och hälsa. Mer specifikt så handlar avhandlingen om 1) individualpsykologiska och sociala faktorer som kan påverka graden av aktivitet för att förändra arbetsmiljön, 2) egenskaper när det gäller hur förändringsprocesser på arbetsmiljöområdet är organiserade och deras samband med arbetsmiljö och hälsa samt 3) interventioner i syfte att stimulera aktivitet för att förändra arbetsmiljön och deras effekter på aktivitet, arbetsmiljö och hälsa. Avhandlingen bygger på fem delstudier. Delstudie I Syfte: Studera samband mellan individualpsykologiska och sociala faktorer å ena sidan och aktivitet i säkerhetsarbete å den andra, bland svenska yrkesfiskare. Metod: Tvärsnittsstudie med enkät (n=92) Resultat: Sambands- och regressionsanalyser visade att den bedömda hanterbarheten hos olika riskfaktorer bäst predicerade aktivitet i säkerhetsarbete. Uppfattningar om riskers storlek hade mycket svagt samband med aktivitet i säkerhetsarbete Slutsats: Resultaten kontrasterar mot tidigare forskning som hävdat att accepterande av risker och fatalism motverkar aktivitet i säkerhetsarbete bland fiskare. Delstudie II Syfte: Pröva en gruppbaserad interventionsmetod för ökad aktivitet i säkerhetsarbete bland svenska yrkesfiskare: Genomförbarhet, process och resultat i termer av aktivitet och bedömd hanterbarhet hos olika riskfaktorer Metod: Strukturerad dokumentation och analys av tillbud och skadehändelser. Gruppdiskussioner kring preventionsmöjligheter. Teknisk experthjälp tillgänglig. Fallstudie, processtudie, observations-, intervju- och enkätdata (n=11). Resultat: Delaktighets- och samtalsbaserade säkerhetsinterventioner bland fiskare var genomförbaraStrukturerad dokumentation och diskussion gjorde säkerhetsproblem men också svårigheter för prevention mer uttalade. Samarbete mellan deltagare och tekniska experter positivt för att stimulera preventiv aktivitet. Slutsats: Frågor kring hanterbarhet bör fokuseras mer i den här typen av intervention. Teknisk experthjälp kring identifierade problem värdefullt. Delstudie III Syfte: Studera samband mellan grad av medarbetardelaktighet, ledningsengagemang och integrering kvalitets/produktivitets/organisationsfrågor med arbetsmiljöfrågor, å ena sidan, och arbetsmiljö och symptom å den andra. Metod: Svenska tjänstemän som arbetade med persondatorer (n=399). Enkätstudie med två mätpunkter. Korrelationsanalyser. Resultat: Delaktighet och integrering starkt korrelerade inbördes. Samband med krav, emotionell stress och socialt stöd. Samband med kontrollmöjligheter, komfort, upplevd kvalitet på genomförda arbetsmiljöförändringar och muskuloskeletala besvär var svagare och mindre reliabla. Slutsats: Resultaten antydde att delaktighet och integrering inte var starka oberoende prediktorer för bättre arbetsmiljöförhållanden allmänt. Delstudie IV och V Syfte: Studera effekter (aktivitet för att förändra arbetsmiljön, upplevd kvalitet på genomförda förändringar, psykosocial arbetsmiljö, komfort, emotionell stress och muskuloskelettala symptom) av feedback av resultat från arbetsmiljökartläggning avseende ergonomi och psykosocial arbetsmiljö, kombinerat med information om ergonomi och psykosocial arbetsmiljö. Metod: Klusterrandomiserad kontrollerad studie bland svenska tjänstemän som arbetade med persondatorer, 36 grupper. Feedback gavs i tre betingelser: Till individuella deltagare, till enbart gruppchefer, till hela arbetsgrupper. En enkel och vanligt använd metod tillämpades. Erfarna ergonomer gav feedback. Resultat: Effekt rörande aktivitet för att förändra arbetsplatsutformning/ arbetsteknik i samtliga betingelser. Effekt rörande aktivitet inom psykosocial arbetsmiljö och socialt stöd för feedback till enbart gruppchefer. Slutsats: Effekter på aktivitet för att förändra arbetsmiljön samt på socialt stöd kunde påvisas i en randomiserad kontrollerad studie av feedbackinterventioner. Feedback till enbart arbetsledare framstod som den mest kostnadseffektiva varianten. Nyckelord: Arbetsskada, attityder till säkerhet, datorarbete, delaktighet, ergonomi, feedback, fiske, intervention, participation, psykosociala faktorer, riskuppfattning
Publisher
Arbetslivsinstitutet
Collections
View/ Open
Date
2004Author
Eklöf, Mats
Publication type
report
ISBN
91-7045-726-3
ISSN
0346-7821
Series/Report no.
Arbete och Hälsa 2004:12
Language
eng