Visa enkel post

dc.contributor.authorJohansson, Carolina
dc.date.accessioned2016-05-04T08:38:12Z
dc.date.available2016-05-04T08:38:12Z
dc.date.issued2016-05-04
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/43365
dc.description.abstractSyfte: Syftet med studien är att beskriva hur pedagogers kontaktformer med barn i förskolan ser ut beroende på barnens etniska bakgrund, men också peka på möjliga konsekvenser dessa kontaktformer har på barnens språkliga utveckling och villkor på förskolan. Utgångspunkten är tidigare forskning inom området som tyder på att förskolebarn blir differentierade genom pedagogers förhållningssätt i kommunikationen. Teori: I studien används Bourdieus lära om det sociala rummet och habitus som ett teoretiskt ramverk. Bourdieu såg samhället som uppdelat i olika sociala rum där habitus är de omedvetna individuella eller kollektiva vanor som blivit ett naturligt förhållningssätt för individen (Bourdieu & Passeron, 1990). Inom den språkliga diskursen ansåg Bourdieu (1995) att det finns samband mellan språklig kompetens och social status. Individens sociala position bestäms utifrån hur väl individen anpassar sig till den rådande kulturen, vilket innefattar språket. Språket är bärare av kultur och innebär makt. Tidigare forskning (Palludan 2007) har uppmärksammat två förekommande förhållningssätt i lärares sätt att tala med barnen i förskolan, så kallad teaching tone och exchange tone. Dessa förhållningssätt är centrala för studien och utgör redskap för analysen. Metod: Studien innefattar en kvantitativ ansats där strukturerade observationer använts som metod. Empirisk data samlades in genom indirekta observationer av den verbala interaktionen mellan barn och lärare under måltidssituationer på en mångkulturell förskola. Observationer valdes som metod för att i möjligaste mån studera förhållningssättet lärarna använder i praktiken. Indirekta observationer användes för att minimera kontrolleffekten (Halvorsen, 1992). Observationsschemat utformades med fokus på att belysa eventuella skillnader i språklig praxis som används av lärare i sitt bemötande av barn med en fler-etnisk och annan bakgrund än pedagogerna gentemot barn med enkel-etnisk bakgrund. Insamlad data från observationerna sammanställdes och analyserades i stapeldiagram. Resultat: Det sammanställda resultatet påvisar att lärares interaktion med olika grupper barn skiljer sig och att detta kan ha att göra med barns etniska bakgrund. Samtliga lärare som deltog i studien använde sig av både teaching tone och exchange tone relaterad praxis, men verkar använda teaching tone i större utsträckning mot barn av fler-etnisk bakgrund. Mot barn med enkel-etnisk bakgrund användes oftare exchange tone. Resultatet visar även på en tendens att lärarna är mindre benägna att ge respons på sökt kontakt från barn med fler-etnisk bakgrund. En lägre responsbenägenhet i kombination med att teaching tone kan anses vara ofördelaktigt ur ett språkutvecklingsperspektiv och indikerar således att språkutveckling hos barn med fler-etnisk bakgrund inte gynnas på samma sätt av lärarna som barn med enkel-etnisk bakgrund i samtalet vid måltider. Då språk innebär makt, riskerar förhållningssättet även ovälkomna makthierarkier att genereras bland barnen.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesKandidatsv
dc.relation.ispartofseriesVT16 IPS PDGX61:1sv
dc.subjectkommunikationsv
dc.subjectetnicitetsv
dc.subjectdifferentieringsv
dc.subjectojämlikhetsv
dc.subjectspråkinlärningsv
dc.titleVillkorad språkutveckling. En observationsstudie om samtalston och bemötande under måltidssituationer i en förskolasv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post