Health and working conditions among low-educated women

Abstract

In this thesis, low-educated women s health and conditions at work and at home were examined. The overall aim was to gain a deeper understanding of low-educated women s conditions at work and in the domestic sphere, and how this affects their health. Methods used were questionnaires, interviews, observations and direct measurement. The empirical basis was women and men working in the county of Östergötland. Four studies have been conducted. Each study has its own approach regarding methods and subjects. The first study was a cross-sectional population-based study including 3,831 gainfully employed women and men. The aim was to study differences in health and exposures between women and men with the same length of education. In the second study women and men performing the same type of work tasks were compared regarding work technique and the prevalence of musculoskeletal symptoms. It was conducted at an industry and included 55 blue-collar workers. The third study was an intervention study that aimed to examine the physical and psychosocial working conditions among a group of female hot food distributors. Their conditions were compared with other women in traditionally heavy work within the same work unit and improved work conditions were suggested. The fourth and final study had an exploratory approach combined with questionnaire data and measurements of aerobic capacity. The aim was to look for factors that are associated with self-rated good health outside the paid work in low-educated, gainfully employed, older women. The results of the studies can be summarised as follows: Women with the same length of education as men are differently exposed in both paid and unpaid work, due to the segregated labour market and the unequal distribution of domestic duties. Low-educated women reported a higher prevalence of musculoskeletal symptoms in most body parts compared with low-educated men. Compared with high-educated women, low-educated women reported worse health in nearly all measured health indicators. Even when women and men performed the same type of work tasks, more women than men reported a higher prevalence of musculoskeletal symptoms, especially in the shoulders. Besides differences in work technique, which can partly be explained due to the design of working heights and tools at the workplace, there were also differences in time spent on home and household work. The women spent significantly more time on household and maintenance work than the men. Ergonomic measurement methods of physical working conditions and structured interviews to measure the psychosocial working conditions proved to be useful methods to detect the difficult working conditions for women in typical female occupations. Organisational intervention that aimed to reduce and redistribute the physical and psychosocial workload was shown to improve the working conditions for the women exposed to great strain. Being physically active is associated with self-rated good health in loweducated, gainfully employed women aged 45 to 64. However, recommended sufficient aerobic capacity does not need to have an association with self-rated good health for the same group.

Hälsa och arbetsvillkor bland lågutbildade kvinnor I denna avhandling har lågutbildade kvinnors villkor på arbetet och i hemmet undersökts. Det övergripande syftet var att få en djupare förståelse för lågutbildade kvinnors villkor på arbetet och i hemmet och hur dessa villkor påverkar deras hälsa. Metoder som använts har varit frågeformulär, intervjuer, observationer och direkta mätningar. Den empiriska basen har varit kvinnor och män som arbetar i Östergötland. Fyra studier har genomförts. Varje studie har sin egen ansats beträffande metoder och deltagare. Den första studien var en befolkningsbaserad tvärsnittsstudie som inkluderade 3 831 yrkesverksamma personer. Syftet var att studera skillnader i hälsa och exponering mellan kvinnor och män med samma utbildningslängd. I den andra studien jämfördes kvinnor och män som utförde samma arbetsuppgifter. Deras arbetsteknik observerades och prevalens av besvär i rörelseorganen jämfördes. Studien genomfördes på en metallindustri och inkluderade 55 arbetare. Den tredje studien var en interventionsstudie vars syfte dels var att undersöka de fysiska och psykosociala arbetsvillkoren hos en grupp kvinnliga matdistributörer och dels ge förslag till förbättringsåtgärder. Den fjärde och sista studien hade en experimentell ansats. Via hypotesgenererade intervjuer som kombinerades med enkätdata och mätningar av konditionsvärden var syftet att leta efter faktorer som kan ha samband med god självskattad hälsa utanför det betalda arbetet hos lågutbildade yrkesverksamma kvinnor i åldern 45-65 år. Resultaten av studierna kan sammanfattas enligt följande: Kvinnor med samma utbildningslängd som män är olika exponerade både i betalt och obetalt arbete på grund av den segregerade arbetsmarknaden och den ojämlika fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet. Lågutbildade kvinnor rapporterade högre prevalens av muskuloskeletala symptom från de flesta kroppsdelar jämfört med lågutbildade män. Jämfört med högutbildade kvinnor, rapporterade lågutbildade kvinnor sämre hälsa i nästan alla studerade indikatorer på hälsa. Även när kvinnor utförde samma arbetsuppgifter som män rapporterade fler kvinnor än män en högre prevalens av muskuloskeletala symptom, speciellt från skuldror. Förutom skillnader i arbetsteknik, som delvis kan förklaras med arbetsplatsens utformning av arbetshöjder och verktyg, visade studien även på skillnader av spenderad tid i hushålls- och underhållsarbete i hemmet. Kvinnorna spenderade betydligt mer tid än männen i detta obetalda arbete. Ergonomiska mätmetoder av de fysiska arbetsvillkoren samt strukturerade intervjuer för att fånga psykosociala aspekter av arbetsvillkoren visade sig vara användbara metoder för att synliggöra svåra arbetsförhållanden för kvinnor i typiska kvinnoarbeten. Organisatoriska interventioner i syfte att reducera den fysiska och psykosociala arbetsbelastningen visades kunna förbättra arbetsvillkoren för den undersökta gruppen kvinnor. Att vara fysiskt aktiv har samband med självskattad god hälsa hos lågutbildade yrkesverksamma kvinnor i åldern 45 till 65 år. Emellertid, rekommenderade konditionsvärden behöver inte ha samband med god självskattad hälsa för samma grupp kvinnor.