Visa enkel post

dc.contributor.authorEliason, Sofia
dc.contributor.authorLjungblom, Anders
dc.contributor.authorRagnarsson, Martina
dc.date.accessioned2007-05-09T12:40:39Z
dc.date.available2007-05-09T12:40:39Z
dc.date.issued2007-05-09T12:40:39Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/4384
dc.description.abstractBakgrund och problem: Rederinäringen är en betydelsefull bransch i Sverige och tillsammans med dess kringnäringar sysselsätter den cirka 18 000 personer. De senaste åren har rederinäringen haft en gynnsam utveckling och fartyg kan ses som de enskilt viktigaste tillgångarna i ett rederi. Värderingen av fartyg styrs i svenska onoterade bolag av två rekommendationer BFNAR 2001:3 och RR 12. Dessa anger att tillgången skall skrivas av under dess nyttjandeperiod. En annan rekommendation är skriven av Sveriges Redareförening där det anges att ett fartyg skall skrivas av på 25 år och försiktighetsprincipen skall gälla. Den svenska fartygsflottan innehåller många olika sorters fartyg som har olika användningsområden, exempelvis färjor och tankfartyg. Detta resonemang har resulterat i frågorna: Hur väljer svenska onoterade rederier att göra avskrivningar på sina fartyg? Hur bedöms avskrivningstiden, restvärde och avskrivningsmetod för dessa fartyg och vad påverkar dessa redovisningsval? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska hur svenska onoterade rederier väljer att göra avskrivningar på sina fartyg genom att undersöka hur avskrivningstid, avskrivningsmetod och restvärde bestäms samt de underliggande faktorer som påverkar rederiernas redovisningsval. Avgränsningar: I uppsatsen undersöks svenska onoterade rederier. Endast redovisningsmässiga avskrivningarna har tagits i beaktande och inte de skattemässiga. Metod: En statistisk undersökning av onoterade rederiers årsredovisningar och intervjuer med aktörer inom branschen har genomförts, vilka tillsammans med litteratur om rederibranschen och redovisningsval har bidragit till att problemfrågan kan besvaras. Analys och slutsats: Analyskapitlet behandlar hur rederierna skriver av fartyg utifrån problemformuleringens två underfrågor. Analysen leder fram till en slutsats som visar att det i svenska onoterade rederier finns en stor spridning av avskrivningstider med en trend mot kortare avskrivningstider än den av Sveriges Redareförening rekommenderade avskrivningstiden på 25 år. Redovisningen av avskrivningar på fartyg påverkas i första hand av kreditgivare och lastägare samt av rederiägarnas och företagsledningarnas vilja att behålla det intjänade kapitalet i företaget. Denna påverkan kan resultera i att rederierna inte handlar i enlighet med de gällande redovisningsrekommendationerna och i dessa fall kan avskrivningarnas rättvisande bild ifrågasättas. Förslag till vidare forskning: Undersökningen visar att det finns intressenter och faktorer som påverkar rederiernas val av redovisningsmetoder. Det skulle vara intressant att djupare undersöka i hur stor utsträckning dessa faktorer påverkar rederiernas redovisning, vilken av intressenterna som har störst påverkan och vilka konsekvenser denna påverkan har för rederiernas redovisning.eng
dc.language.isosweeng
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalyseng
dc.relation.ispartofseries06-07-85Meng
dc.titleFartygsavskrivningareng
dc.title.alternativeEn undersökning av hur svenska onoterade rederier väljer att göra avskrivningar på sina fartygeng
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokD
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post