| dc.description.abstract | Arbetet bygger på antagandet att texten strukturerar läsningen. Texten är gjord på ett sådant
sätt att vissa tolkningar blir mer sannolika än andra. Med andra ord finns det utom- och
inomtextliga strukturer som styr läsningen av litterära texter. Med litterära texter avses i detta
fall fiktion.
Syftet är att undersöka hur texten styr läsningen, vilka läsarroller man inbjuds till att ta på
sig under läsningen samt diskutera litteratur och skolan.
För att detta ska kunna ske kommer följande hjälpmedel att användas: Wolfgang Isers
Textens appellstruktur (1985) och The Act of Reading (1978), Staffan Thorsons Den dubbla
receptionen (2005), Pär Rådströms (1925-63) novellsamling Ro utan åror (1961), Johan
Werkmästers doktorsavhandling Pär Rådström. Ett författarliv (1990) och Läroplanen för de
frivilliga skolformerna (1994).
Orsaken till valen är följande: Iser har en textaktiv syn, vilket passar arbetets fokus bra,
Thorson tar upp och diskuterar vissa iserska begrepp, ämnet kopplas till skolan via läroplanen
och Rådströms novellsamling utgör det litterära exemplet som ska studeras närmare. Valet av
Rådström beror främst på att det finns en sparsam forskning att luta sig på och till skillnad
från en bok går en novell att överblicka och dess teman kan då lättare urskiljas.
Arbetet är uppdelat i fyra kapitel med följande innehåll:
Det första kapitlet kommer att fokusera på att definiera viktiga begrepp som används
igenom arbetet samt kommer med hjälp av dem att undersöka hur texten förbereder för
läsning. Kapitel 2 fokuserar på att undersöka vilka läsarroller som finns i novellen och
avslutas med en diskussion om litteraturdidaktik i skolan. Det tredje kapitlet kommer att
fokusera på en undersökning av novellsamlingen. Vad kan man säga om novellsamlingen som
helhet? Kapitel 4 kommer att vidare utveckla visa koncept och diskutera litteratur och skola.
Avslutningen kommer att sammanfatta de fyra delarna samt diskutera möjliga slutsatser
och deras konsekvenser. | eng |
