Social sopsortering - En studie om synen på normalitet

Abstract

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang.

Våra frågeställningar är: Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås?

För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare. Genom att hermeneutiskt tolka svaren, i ljuset av de strukturella förutsättningarna, har vi nått fram till följande resultat: • Det som ses som avvikande i samhället har en naturlig plats i det sociala arbetet och blir därför efterhand norm på arbetsplatsen. Dock tenderar man att fortfarande reagera på det avvikande i privatlivet. • Det avvikande upplevs som mindre hotande, då man har tillgång till tydliga gränser. Dessa gränser skapas dels genom kunskap och erfarenhet, dels genom strukturer i organisation och samhälle. • När det gäller att avvärja hotet från det avvikande i ett professionellt sammanhang tycker vi oss se att den samhälleliga struktur man befinner sig i spelar en större roll än de medvetna strategierna. De socionomer som arbetar med myndighetsutövning upplever en större trygghet, i mötet med de avvikande, än de som arbetar med frivilliga insatser.