Show simple item record

dc.contributor.authorAhmed Atta, Ferdous
dc.contributor.authorBomholt, Annabell
dc.contributor.authorEriksson, Jenny
dc.date.accessioned2007-05-28T07:28:58Z
dc.date.available2007-05-28T07:28:58Z
dc.date.issued2007-05-28T07:28:58Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/4451
dc.description.abstractSyfte: Vårt syfte är att undersöka kvinnors upplevelser av psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom/depression och vad de anser är viktigt när det gäller återhämtningsprocesser och rehabilitering. Frågeställningar: Vilka subjektiva upplevelser har kvinnorna av utmattnings¬syndrom/depression? Vilken rehabilitering har respondenterna fått, vilka behov har eller har de haft samt har dessa blivit tillgodosedda? Vilka faktorer och processer kan respondenterna i efterhand se har bidragit till deras utmattningstillstånd? Kan det finnas andra faktorer såsom yrke eller i nätverket runtomkring såsom familj, släkt och vänner som kan spela in? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår undersökning, där vi intervjuat tio kvinnor med utmattningssyndrom. Med hjälp av ett hermeneutiskt synsätt har vi tolkat och analyserat vårt empiriska material. Vår uppsats utgår från en abduktiv ansats, där våra resultat bygger på empiri samt teorier och begrepp som har växt fram under studiens gång. Huvudresultat: Sedan 1990-talet har vårt samhälle genomgått stora förändringar, där organisationer slimmats och nedskärningar varit påtagliga inslag. Resultatet av det har varit att speciellt kvinnor har varit långtidssjukskrivna, då de har drabbats av ohälsa i form av utmattningssyndrom. Vår studie visar på att det inte enbart är arbetsrelaterat, utan har ett multifaktoriellt orsakssamband. Vi har funnit att respondenterna har fått bristfällig information, som föranlett än mer frustration i deras svåra situation. Det har visat sig genom studier att individer som får behandling i ett tidigare skede, har visat en bättre symptombild och kommit ut i arbete tidigare än de som varit passivt sjukskrivna. Även hos våra respondenter har vi funnit att de har uppgett att de har blivit hjälpta genom de åtgärder som satts in. Genomgående har respondenterna uttryckt en önskan om att rehabiliteringsinsatserna skulle ha satts in i ett tidigare skede. Vi har sett att det funnits ett behov av stödinsatser i deras vardag, då de periodvis har haft svårigheter att sköta de vardagliga sysslorna.eng
dc.language.isosweeng
dc.subjectUtmattningssyndromeng
dc.subjectStresseng
dc.subjectKvinnoreng
dc.subjectRehabiliteringeng
dc.titleUtmattningssyndrom – ett kvinnligt inifrånperspektiveng
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokC
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för socialt arbeteswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Social Workeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record