Upplysningskvalitet vid nedskrivningsprövning av goodwill och dess påverkan på svenska börsbolags räntekostnad

Abstract

Bakgrund och problem: Behandlingen av goodwill inom redovisning har länge varit ett omdiskuterat ämne. Företag som redovisar enligt IFRS skall årligen testa goodwill för nedskrivningsbehov. Eftersom IFRS är ett principbaserat regelverk finns möjlighet till subjektiva inslag och vinstmanipulering för företagsledningen. För att minska osäkerheten och informationsasymmetrin för goodwill skall uppgifter lämnas om gjord nedskrivningsprövningen, där värdet av goodwill värderas. Tidigare forskning har påvisat att upplysningskvaliteten utifrån de obligatoriska upplysningarna i IAS 36 har varit bristfällig samt att goodwill utgör en betydande del av svenska företags balansräkningar. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om upplysningskvaliteten vid nedskrivningsprövning av goodwill får en påverkan på svenska börsbolags räntekostnad. Metod: En kvantitativ metod med deduktiv ansats har använts. Genom en innehållsanalys har upplysningskvaliteten vid nedskrivningsprövning av goodwill i årsredovisningar utifrån IAS 36 punkt 134 undersökts. Sambandet mellan upplysningskvalitet och räntekostnad har sedan undersökts mellan 2011 och 2013 för företag noterade på Stockholmsbörsen. Sekundärdata används utifrån databasen Retriever och statistiska tester genomfördes genom en regressionsmodell. Resultat och slutsatser: Resultatet av studien påvisar att det finns ett samband mellan upplysningskvalitet av goodwill vid nedskrivningsprövning och räntekostnad. Ökad upplysningskvalitet samvarierar med en lägre räntekostnad. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt studie är att genomföra en kvalitativ studie med kreditgivare för att undersöka i hur stor grad de använder sig av information enligt IAS 36 obligatoriska upplysningskrav.