| dc.description.abstract | Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstås vid behandlingen av
LVU-ärenden (LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), med fokus på
ärenden som grundas på en ungdoms ”annat socialt nedbrytande beteende” enligt §3.
Den syftar också till att klarlägga hur socialsekreterares föreställningar om och
beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och
normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder är socialkonstruktionistisk teori, samt
teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.
Vårt huvudsakliga empiriska material har insamlats genom intervjuer med socialsekreterare
i Västra Götalands län. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en tematiskt
upplagd, standardiserad öppen intervjuguide. Materialet presenteras, främst i form av citat
från intervjuerna, i uppsatsens tematiskt upplagda resultatdel, samt analyseras och
diskuteras sedan. I uppsatsen ingår också en översikt av gällande lagar och rättskällor,
samt en historisk översikt.
De teman vi behandlar i vår analys och diskussion är dels vad som anses vara ”annat
socialt nedbrytande beteende”, avvikelser från samhällets grundläggande normer och
vilka beteenden och annat som inger särskild oro, dels hur de socialsekreterare vi har
intervjuat resonerar kring kön, beteende, sexualitet och lagens eventuella begränsningar.
Vi tycker oss se, att de socialsekreterare vi har intervjuat i stort har en samstämmig
syn på vilka beteenden som utgör grund för omhändertagande enligt LVU, samt att de
förmedlar ett visst problematiserande av samhällsnormer, ungdomars sexualitet och
skillnader i hur pojkar och flickor behandlas och beskrivs. Studien pekar mot att
värderingar i viss mån styr beskrivningar av riskbeteende och utsatthet på ett könsbundet
sätt och att det finns vissa skillnader i bedömningar av pojkars och flickors beteende. | eng |
