dc.contributor.author | Torkkola, Minna | |
dc.date.accessioned | 2007-05-30T11:09:22Z | |
dc.date.available | 2007-05-30T11:09:22Z | |
dc.date.issued | 2007-05-30T11:09:22Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/4477 | |
dc.description.abstract | I den här uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud – en ny, komplex yrkesroll som fortfarande är under utveckling och därmed också relativt outforskat. Syftet är att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen på yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rätta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vård, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkända och accepterade på organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnått legitimitet?
Uppsatsen är av kvalitativ karaktär men vid datainsamlingen har jag använt mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Jag har intervjuat personer inom en verksamhet med personligt ombud i Ale, Kungälv och Stenungsund för att få ett inifrånperspektiv på hur yrkesrollen upplevs. Utifrånperspektivet utgörs av en enkätundersökning och intervjuer med professionella aktörer inom organisationer som tillhandahåller vård, stöd och service till personer med psykiska funktionshinder inom undersökningsområdet.
De personliga ombuden ser sig själva som samordnare, språkrör och diplomat och även som budbärare, mänsklig länk eller tolk mellan systemet och klienten. Ombuden står inför ett ständigt sökande i yrkesrollen eftersom den ändras hela tiden beroende på olika klienter med olika behov. Därför går det inte att komma tillrätta i yrkesrollen genom att öva upp sig i en färdig mall. Den fristående ställning som ombuden har innebär en fördel i klientarbetet men en nackdel eftersom det leder till att de blir väldigt ensamma och lätt bemötta som personer istället för professionella. I verksamhetsledningen betonas vikten av att bedriva klienternas intressen utifrån den fristående ställning som ingår i yrkesrollen. Risken med den fristående ställningen är att verksamheten kan börja leva sitt eget liv genom att ombuden börjar särbehandla vissa klienter eller går utanför målgruppen.
Enkätundersökningen och intervjuerna med de professionella visar att ombuden har gjort sig kända men kunskapsnivån om ombudens arbete är varierande. Ombuden tror att yrkesrollen kan upplevas som luddig och de har fått både positiva och negativa reaktioner av andra professionella sedan de gjort inträde som ny yrkesroll. Undersökningen visar att de flesta professionella som varit i kontakt med personligt ombud anser att arbetskontakten fungerat bra och de tycker att ombuden är tydliga i sin yrkesroll. Enligt de professionella är en samordnande och stödjande roll det mest framträdande hos de personliga ombuden.
Slutsatser är att personliga ombudet tillhör inte kategorin gräsrotsbyråkrater, men de kan ses som gränsöverbryggare med stort handlingsutrymme. Ombudets yrkesroll gör det möjligt att möta klienten i en ”Jag-Du”-relation. | eng |
dc.language.iso | swe | eng |
dc.subject | Personligt ombud | eng |
dc.subject | gränsöverbryggare | eng |
dc.subject | gräsrotsbyråkrat | eng |
dc.subject | ”Jag-Du”-relation | eng |
dc.title | Personligt ombud – studie av en ny yrkesroll ur ett professionellt perspektiv | eng |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.type.degree | Student essay | |