Våldtäkt- vad blir konsekvenserna och hur arbetar man med dem som kurator?

Abstract

Vi har fått i uppdrag av enhetschef Viveca Ekdahl-Lindgren vid kvinnokliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, att undersöka hur stöd och behandling av patienter som utsatts för våldtäkt ser ut. Syftet med uppsats är att beskriva metoder för hur man som kurator kan arbeta med de psykosociala konsekvenser som inte sällan efterföljer en våldtäkt. För att uppnå vårt syfte har vi följande frågeställningar:

1. Vilka blir de psykosociala konsekvenserna för de kvinnor som varit utsatta för våldtäkt? 2. Hur kan man som kurator arbeta med dessa konsekvenser?

Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi genomfört fyra intervjuer med kuratorer inom hälso-och sjukvården. Vi har även genomfört en litteraturstudie för att inhämta kunskap som ett komplement till våra intervjuer samt för att bli mer insatta i vårt forskningsområde. Det insamlade materialet har analyserats utifrån kristeori, känsla av sammanhang, copingteori och begrepp som vi hämtat från systemteorin och det kognitiva perspektivet, som vi ansett användbara i förhållande till vårt syfte och vår frågeställning. Resultatet av vår genomförda studie är att för flertalet kvinnor, leder våldtäkten till svårhanterliga känslor, som uppkommer som reaktioner på våldtäktshändelsen. De känslor som vi redogör för i denna uppsats är skuld, skam och rädsla. Det framgår också att psykosomatisk problematik och olika försvar, blir följden av de reaktioner kvinnan får och den kris som kvinna inte sällan hamnar i. Familj och andra närstående påverkas indirekt av om någon i familjen utsatts för en våldtäkt. Det som har framgått av våra litteraturstudier och i våra intervjuer är att anhöriga spelar en viktig roll under kvinnans bearbetning mot återhämtning. Men nätverket kan också ha en negativ inverkan på denna process. Resultatet visar att samtliga kuratorer i inledningsskedet intar ett krisperspektiv, där man anpassa interventionerna utifrån var i krisen kvinnan befinner sig i. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilka metoder kuratorerna arbetar utifrån i bearbetningsprocessen. Möjligheten att strukturera upp en metod för hur arbetat ska bedrivas har därför varit svårt. Vårt forskningsområde är komplext och kräver ett brett spektra av teorier och metodologisk kunskap. Denna uppsats har för oss blivit ett försökt till att strukturera upp olika interventioner och metoder som kan användas i arbetet med våldsutsatta kvinnor.