| dc.description.abstract | Många människor faller in i ohälsosamma livsstilsmönster som kan vara svåra att ta sig ur. Bristande hälsa kan ofta relateras till felaktig kost, för lite motion och/eller sömnstörningar. För att göra en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp, där motiverande samtal kan vara en användbar metod. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka möjligheter med och effekter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar, främst beträffande kost, motion och sömn, samt att undersöka sjuksköterskans möjlighet att använda sig av denna metod. För att få svar på syftet har vi granskat 16 vetenskapliga artiklar beträffande motiverande samtal, kost och motion. De är deduktivt analyserade och Orems egenvårdsteori är den omvårdnadsteoretiska grund som vårt arbete har baserats på. I ovan nämnda artiklar framgår att motiverande samtal kan ha god effekt och vara en metod som uppskattas av många patienter. Dessutom har de interventioner som pågår under en längre tid visat sig ge ett bättre resultat på lång sikt. Sjuksköterskor talar ofta med patienter om livsstil, och kan fungera bra som professionellt stöd i processen mot en sundare livsstil. Sambandet mellan motiverande samtal och fysisk aktivitet verkar emellertid inte vara lika tydligt som det mellan motiverande samtal och kost. Forskning kring det motiverande samtalets inverkan på sömn är mycket begränsat. Det krävs även mer forskning under längre tid för att se om motiverande samtal kan ge långsiktiga resultat på kost- och motionsvanor. Därför tycker vi att det vore intressant att se mer forskning på ämnet i Norden, samt det motiverande samtalets effekt vid förändring av sömnvanor. Orem betonar egenvård och patientens delaktighet, vilket stämmer väl överens med det motiverande samtalets principer. | eng |
