Show simple item record

dc.contributor.authorHåkansson, Louise
dc.contributor.authorLiivrand, Lina
dc.date.accessioned2007-06-11T11:50:58Z
dc.date.available2007-06-11T11:50:58Z
dc.date.issued2007-06-11T11:50:58Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/4537
dc.description.abstractBakgrund och problem: IASB har utvecklat ett internationellt regelverk för att uppnå en enhetlig redovisningspraxis genom en harmonisering av redovisningsprinciper. EU har fastställt att från och med 1 januari 2005 ska medlemsländernas noterade företag tillämpa samtliga standarder som antagits. Standarderna har fokus på marknadsorienterad redovisning och ställer mer omfattande krav på upplysningar till aktiemarknaden. IFRS 3 Rörelseförvärv har som målsättning att skapa mer enhetliga spelregler för redovisning av förvärv. Standarden är en av de mest diskuterade då den medför fler subjektiva inslag i redovisningen och utökade upplysningskrav. Tidigare undersökningar har visat att företag inte har lämnat fullständiga upplysningar under första tillämpningsåret, men har lyft fram en förväntan på en förbättrad redovisning redan 2006. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida redovisningen av upplysningskraven i IFRS 3 har utvecklats och visat sig i företagens årsredovisningar dessutom undersöka redovisningsexperters syn på utvecklingsprocessen. Avgränsningar: Författarna har avgränsat studien till noterade företag på Stockholmsbörsens, som ingår i Nordiska listan, Large Cap som har genomfört rörelseförvärv enligt IFRS 3 både räkenskapsåret 2005 och 2006. Vidare har studien avgränsats till upplysningskraven till 67, 70 och 76 i IFRS 3 och därmed kommer inte övriga delar i standarden att behandlas. Metod: Både en kvantitativ och en kvalitativ studie har genomförts. Den kvantitativa studien omfattar en årsredovisningsgranskning av 27 företag som har gjort rörelseförvärv både år 2005 och 2006 och datan har testats statistiskt. Den kvalitativa studien innefattar intervjuer med fyra redovisningsexperter. Avsikten med denna studie är att den ska ge en förståelse kring de kvantitativa resultaten. Slutsatser: Den kvantitativa studien visar att det inte går att statistiskt säkerställa att företagen har uppfyllt fler av IFRS 3:s upplysningskrav 2006. Den marginella förändring som är synlig har främst uppmärksammats där företagen har utvecklat omfattningen av upplysningarna. Utifrån intervjuerna med redovisningsexperter har det främst lyfts fram att tillämpningen av upplysningskraven är en omfattande och tidskrävande mognadsprocess. Svenska företag är inte vana vid de resonemang som krävs i upplysningarna och de förstår inte logiken bakom vissa upplysningskrav. Författarna tror att framtida praxis kommer att präglas av en homogenare förändringsprocess vilket kommer att åskådliggöras i företagens redovisning genom att de blir mer likformiga i tillämpningen av IFRS 3:s upplysningskrav. Förslag till vidare studier: Ett förslag som författarna anser intressant är att genomföra en studie med internationell vinkling och undersöka hur upplysningskraven uppfylls inom EU. En annan vinkling skulle vara att stanna kvar i Sverige och göra en liknande studie där alla listorna på Nordiska börsen är representerade.eng
dc.language.isosweeng
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalyseng
dc.relation.ispartofseries06-07-96Meng
dc.titleUpplysningskrav 67, 70 och 76 i IFRS 3eng
dc.title.alternativeHar det skett en förändring mellan räkenskapsår 2005 och 2006?eng
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokD
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record