Återhämtningens dilemma – den osynliggjorda arbetsplatsen. Om konstruktion av fenomenet obetalt arbete i politiska texter

Abstract

Obetalt arbete är ett fenomen som är ojämnt fördelat mellan män och kvinnor. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan kvinnors obetalda arbete och ohälsa, vilket gör fenomenet folkhälsovetenskapligt intressant och relevant som ämne för denna uppsats. Genussystemteori enligt Hirdman är den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen och bidrar till en förklaring av den ojämna arbetsfördelningen. Uppsatsens syfte var att utforska hur obetalt arbete konstrueras inom olika politikområden, samt identifiera likheter, skillnader och möjliga länkar mellan de utforskade områdena. Syftet operationaliserades genom ett antal frågor som styrde analysen. Studiedesignen bestod av kvalitativ innehållsanalys av två politiska texter: Folkhälsopolitisk rapport 2005 från Statens folkhälsoinstitut samt den statliga offentliga utredningen Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. Analys av data innebar urskiljandet av meningsbärande enheter ur valda kapitel av texterna. Därefter formades kategorier, subkategorier och teman. Resultaten sammanfattades i en modell.

Folkhälsopolitisk rapport saknade en definition av obetalt arbete och var nästan uteslutande könsneutral i beskrivningarna av fenomenet. Jämställdhetspolitiska utredningen definierade obetalt arbete i kategorierna inom familjen, hushållet samt relationerna vilket sammanfattades i temat den traditionella kärnfamiljen. Övriga beskrivningar av fenomenet i Folkhälsopolitisk rapport kategoriserades som individers olika livssfärer, den problematiska återhämtningen och samhällsstrukturer för omsorg vilka sammanfattades i temat integrering av livssfärer. Kategorierna i Jämställdhetspolitiska utredningen identifierades som olika kön, olika sfärer, värdering av fördelning, samhällsstrukturer för avlastning och den obetalda arbetsplatsen. Temat kallades outtalade självklarheter. Resultaten sammanfattades i en modell som illustrerade fenomenets väg från verklighet till textnivå. De båda teman som hittades i texternas beskrivningar diskuterades bl.a. i förhållande till Hirdmans beskrivning av den strukturella könskonflikten.

Återhämtningens dilemma innebär osynliggörandet av arbetet som sker på den tid som är avsedd för vila. Uppsatsen visade olika perspektiv på det utforskade fenomenet och därmed uppmärksammades en intressant länk mellan jämställdhetspolitik och folkhälsa.