Glappet mellan forskning och praktik i ljuset av snabböversiktens framväxt

Abstract

Det ökade kravet på evidensbaserad praktik (EBP) har satt fokus på glappet mellan forskning och praktik. Syftet med denna studie är att bidra till att göra forskning mer användbar för praktiken. Ett mer specifikt syfte är att undersöka, diskutera och jämföra de kunskapsbehov som snabböversikten beskrivs vara ett uttryck för, med kunskapsidealen inom EBP. Studien är en analys av fenomenet snabböversikt utifrån dess behandling i den vetenskapliga litteraturen och genom en empirisk fallstudie av kunskapsproduktion på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), vilken är tänkt att situera diskussionen om snabböversikter i en svensk kontext. Analysen har en STS-ansats med Hilgartners (1990) teori om popularisering som analytiskt ramverk. Som analysverktyg används också teorin om mode 1 och mode 2. Resultaten av denna studie visar att snabböversikten förstås som en lightvariant av systematiska översikter vars uppkomst är relaterad till att det traditionella sättet att producera systematiska översikter är för tidskrävande och samtidigt uppkommen som en lösning på den systematiska översiktens svåranvändbarhet i praktiker. På SBU framkommer att hela verksamheten är påverkad av samma rörelse som snabböversikten är en del av, vilket yttrar sig i att allt fler av SBU:s projekt frångår det traditionella sättet att producera vetenskap. Resultaten av denna studie indikerar att snabböversikten är uppkommen ur en kritik av de rådande kunskapsidealen inom evidensbaserad praktik, samtidigt som dess uppkomst i sig har en legitimerande effekt på samma kunskapsform som den kritiserar. Samma legitimerande effekt kan utifrån detta också ses inbäddad i teorin om mode 1 och mode 2, där mode 2 blir ett retoriskt verktyg som legitimerar mode 1-ideal istället för att egentligen innebära en förändring i den faktiska kunskapsproduktionen. Genom att istället behandla snabböversikten som en rörelse föranledd av en tung kritik mot den systematiska översikten och det kunskapsideal som den är en del av, indikerar resultaten av denna studie att det inom EBP behövs en ordentlig epistemologisk översyn. Ytterligare empiriska studier för ökad epistemologisk förståelse med efterföljande metodologisk utveckling utifrån detta skulle kunna bidra till att kunskapsproduktion inom evidensbaserad praktik blir mer ändamålsenlig och samtidigt minska glappet mellan forskning och praktik.