| dc.description.abstract | Bakgrund och problem: De senaste åren har tuffare regelverk implementerats inom
näringslivet runt om i världen till följd av flertalet företagsskandaler. Bland dem kan nämnas
Enron i USA, vilken ledde till implementeringen av SOX, som även berör europeiska bolag.
Även i Sverige har skandalerna avlöst varandra, exempel är Skandia och Intrum Justitia,
vilket har lett till framtagandet av Bolagskoden. Dessa regelverk reglerar inte bara företagen
utan även de revisionsbyråer som reviderar dessa bolag. Lagstiftaren vill alltså genom lagar
och regler få bolagen att agera på ett etiskt och moraliskt sätt. Flera organisationer har likaså
försökt att på detta sätt, med regler och stränga påföljder, bli av med icke önskvärt agerande.
Exempel på detta är den svenska Försvarsmakten, vilken jag själv har erfarenheter ifrån.
Försvarsmakten har sedan ett par år inriktat sig på att utbilda sin personal i den värdegrund
som framtagits, vilken personalen skulle ha som stöd för sitt agerande. För att detta skulle ge
resultat tog Försvarsmakten till sig aktuell beteendevetenskaplig forskning och utbildade sin
personal i enlighet med denna.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka se vad revisionsbyråer gör för att agera på ett
oberoende sätt gentemot sina klienter, vilka betalar för deras tjänster. Jag har valt att
undersöka vilka hjälpmedel och regler som revisionsbyråer har att använda sig av för att
bibehålla detta oberoende samt vad de gör för att personalen ska förstå vikten av oberoendet.
Metod: För att få reda på vilka hjälpmedel och regler som styr revisionsbyråernas dagliga
arbete för att vara en oberoende aktör har jag framförallt studerat andra uppsatser och
tillgänglig litteratur på området. Genom att intervjua två revisionsbyråer har jag försökt skapa
mig en inblick i hur de valt att arbeta med oberoende frågor inom branschen. För att få
trovärdighet i min undersökning föll valet av respondenter på två av de största
revisionsbyråerna, nämligen Ernst & Young samt KPMG. På dessa byråer intervjuades två
revisorer, som båda har god inblick i sina organisationer.
Resultat och slutsatser: Den slutsats jag kom till var att det finns idag tydliga regler och
mallar för hur en revisor ska agera inför ett uppdrag för att inte äventyra sin oberoende
ställning. Framförallt åsyftas Analysmodellen, vilken Sverige har valt att lagstadga. Denna är
ett utomordentligt redskap, enligt mina respondenter, för revisorn att kunna undvika att hamna
i en eventuell oberoende-konflikt. Dock så innehåller denna modell en högst subjektiv del, där
revisorn ska ta ställning för om denna är oberoende eller inte. Här anser jag, att det är av
största vikt för revisionsbyråerna att de utbildar sin personal så att det skapas en enad syn på
vad oberoende är. Genom att då ta till sig vad som beskrivs i den beteendevetenskapliga
forskningen om individer och gruppers utveckling kan revisionsbyråerna, tror jag, göra
Analysmodellen till ett än kraftfullare hjälpmedel.
Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en undersökning på
djupet mot revisionsbyråernas utbildningsprogram och utvärdera dessa utifrån denna uppsats. | eng |
