Show simple item record

dc.contributor.authorAlexandersson, Emma
dc.contributor.authorHartser, Elin
dc.contributor.authorRoos, Lena
dc.date.accessioned2007-06-25T09:51:37Z
dc.date.available2007-06-25T09:51:37Z
dc.date.issued2007-06-25T09:51:37Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/4633
dc.description.abstractBakgrund: I Sveriges kommuner har det uppmärksammats ekonomisk misskötsel och oegentligheter som har kommit att leda till en utformning av riktlinjer för bolagsstyrning i kommun- och landstingsägda bolag. Revisionen har en viktig funktion då de ska utvärdera, kontrollera och följa upp systemet för bolagsstyrning. Till en början omfattade den kommunala revisionen endast räkenskapsgranskning, men i samband med att Sverige blev medlem i EU infördes direktiv om att endast auktoriserade revisorer fick granska de ekonomiska räkenskaperna. Därmed fick de kommunala revisorerna en annan roll. De intog rollen som lekmannarevisorer och fick i uppgift att granska de kommunala bolagens verksamhet utifrån kommunens mål och intentioner. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur revisionen yttrar sig i kommunala aktiebolag. Vidare skall studien analysera vilka skillnader det finns i revisionen mellan kommunala aktiebolag. Slutligen har studien som bidragande syfte att se på hur revisionen i kommunala aktiebolag kan utvecklas för att tillgodose bolagens såväl som medborgarnas intressen. Avgränsning: Vi har valt att avgränsa vår studie till att enbart undersöka hur revisionen i två helägda kommunalägda bostadsbolag ser ut. Vi kommer därmed inte att undersöka hur revisionen ser ut i kommunkoncernerna eller i kommunens verksamhet som helhet. Eftersom avgränsning har gjorts till att endast gälla två kommunala bostadsbolag kommer inte slutsatserna att generellt kunna appliceras på kommunala bolag utan är att betraktas som fallstudier. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ fallstudie med ett deskriptivt och förklarande syfte samt en abduktiv ansats. Den empiriska studien omfattar två kommunala bostadsbolag inom vilka ett representativt urval av respondenter har intervjuats. Vidare har sekundärdata använts och i avsnittet förhåller vi oss kritiska till samtliga informationskällor. Under studiens gång har vi arbetat för att öka tillförlitligheten och relevansen i vår studie. Slutsats: När det gäller revisionens utformning följer båda bostadsbolagen de lagstadgade kraven på extern- och lekmannarevision. Utformningen av lekmannarevisorernas sakkunnigstöd skiljer sig åt genom att Göteborgs kommun har ett eget revisionskontor innefattande sakkunniga medan Halmstad kommun upphandlar sitt sakkunnigstöd externt. Inget av bolagen har renodlad internrevision. Studien visar att det skulle vara önskvärt med någon form av internrevisionsfunktion. Till viss del skulle lekmannarevisionen kunna vidareutvecklas men hänsyn måste tas till oberoendefrågan. För en effektivare kommunal revision skulle en tänkbar lösning vara att fullmäktige väljer sakkunniga istället för lekmannarevisorer. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur bolagsstyrningen sker i kommunala helägda aktiebolag utifrån Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag och ägardirektiven. Vi ser även en möjlighet i att göra en jämförande analys mellan olika branscher med hjälp av en kvalitativ- alternativt kvantitativ undersökningsmetodeng
dc.language.isosweeng
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalyseng
dc.relation.ispartofseries06-07-114Meng
dc.subjectRevision, lekmannarevision, sakkunnig, internrevision, kommunala aktiebolageng
dc.titleRevision i kommunala aktiebolageng
dc.title.alternative- en fallstudie av två bostadsbolageng
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokD
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record